Ta sitt ansvar för saker och ting

Kodak har varit ute på tunn is rent ekonomiskt, tom så tunn att isen brast,  det är helt klart. Ett anrikt och gammalt företag som startades av George Eastman under 1880-talet. Det var sedan framgångssaga fram till intåget av digitala kameran, där började Kodak sin krokiga väg utför,  för att 2012 genomgå en omstrukturering och rekonstruktion och heter idag Kodakalaris. Film som var synonymt med Kodak har återigen funnit sina anhängare och försäljningen pekar uppåt. Kodak går återigen med vinst.

 

Att fotografera med film idag kan och får gärna anses som mossigt, men i så fall är det även mossigt att kika på TV, tänker på tablåTV, köra bil med bensin i, ha en manuell växellåda i bilen, läsa papperstidning, skriva med papper och penna, mm. Det finns dock anhängare av alla dessa nämnda inslag i vår vardag. Det har dessutom visat sig att vissa av dessa till synes mossiga saker var riktigt bra och ”kanske rätt väg”!  Film för stillbild och även för rörlig film har ökat i försäljning under det senaste året(en). Jag hade för egen del ett uppehåll under kanske 10 år då jag endast fotograferade med digitala kameror, men har nu återigen delvis återgått till att använda film i kamerorna. Faktum är att flera av mina arbetsprojekt idag är med film och lite äldre kameror. De som läst denna blog tidigare vet detta, och då även att jag gillar film och gamla kameror och objektiv. För rörligt media är det flera stora filmskapare som återfallit till film, Tarrantino, Lucas, m.fl. har sina senaste produktioner på film. Det digitala är väldigt avslöjande, det upplevs av vissa lite för detaljerat och tar då med oväsentligheter.

Nu var denna text var inte tänkt som en hyllningssång till film, snarare ett glädjerop för tillverkare som tar sitt ansvar för saker och ting. Egentligen alla som tar ett ansvar är värda ett hyllande, idag är det annars något självförverkligande som gäller för så många, det är det egna jaget som är i centrum, omgivningen är inte så relevant och viktig. Hur som helst, jag drabbades dock av felaktiga filmer härom dagen och även vid ett flertal tillfällen i vintras. Jag noterade detta i vintras men gjorde då inte något mer med det, blev lite störd och besviken på resultatet, men gick vidare.

Köpte nyligen en liten kamera (egentligen fysiskt ganska stor), kanske mer att betrakta som en leksak, men bilder tar den och bilder blir det. Var ute och exponerade och for hem som ett barn inför julklapparna, framkallade ivrigt för att se hur det blev. Blev oerhört besviken då dessa eländiga negativ dök upp igen med inpräntade siffror och bokstäver som inte skall vara där. Se ett par bilder nedan, kikar du ordentligt så kan man i himlen på bild 1 se 8 och KODAK, detsamma  på bild 2, där det syns siffror och text lite överallt på bilden. Detta hör inte hemma i bilderna. Sitter nu med 30 oexeponerade rullar som är så här, vad annat att göra än leka lite med dessa rullar. Bilderna i sig är annars rätt mediokra och tagna med kameran som är helt och hållet i TRÄ, det kommer en historia om den inom kort.

466_PH__433

Bild 1, landskapet genom ett mycket litet hål, 0.20mm.

Vilket fall så skrev jag till Kodak efter den senaste incidenten med dessa siffror på negativen. De svarade till en början lite plikttroget och var kanske inte helt ärliga, men då jag skrev att jag var väldigt missnöjd då jag insåg att detta var ett känt fel från KODAK så blev det ett annat ljud. Jag fick ersättning för alla felaktiga filmer som jag köpt av den batchen och den tillverkningsemulsionen, vilket för min del var 40 rullar. De skickar detta utan kostnad till mig, sånt gör en människa glad. Felet borde med facit i hand inte ha fått denna omfattning, då felet uppdagats så borde dessa batcher ha dragits tillbaka av Kodak. Vilket nu inte gjordes. Det finns dock lite hopp trots allt, vanligt är ju annars att skylla över problemen på användaren, så som så ofta  banker gör, likaså är mitt webbhotell av den typen.

Bild 2. Porträt med Camera obscura.

Bild 2. Porträt med Camera obscura.

Det oansvariga webbhotellet,

Ett exempel på en aktör som inte tar sitt ansvar är webbhotellet (Citynetwork) som jag har mina sidor på. Sidorna laddar otroligt långsamt och varje gång jag skriver till support om problemet tar det allt längre tid att få ett svar, svaret blir som så ofta att felet är hos mig, aldrig fel hos dem. Vilket inte är fallet! Jag har följt de uppmaningar som givits för att förbättra prestanda,  felet är helt enkelt inte hos mig.  Jag driver inte ett webbhotell, jag har inte en egen server, jag köper en tjänst som förväntas fungera. Jag skulle inte rekomendera detta webbhotell som dessa sidor ligger på idag (20160726). Varför byter jag då inte kan någon tycka, problemet är att det är en rätt komplicerad process att flytta hela materialet till en ny operatör, det är många sidor, databaskopplingar  och annat som skall till för att få det att fungera. Har gjort det ett par gånger och det var mycket jobb och tog mycket tid i anspråk.

Kodak tar sitt ansvar

Däremot så blir jag väldigt glad när ett företag, visserligen med viss tvekan, men då man i klartext skriver att detta är ett problem, ja då hjälper de till och löser problemet. Är det inte så det skall vara? Jag fick dessutom på köpet svar från marknadschefen på Kodakalaris, känns lite som om man tar det på allvar om en person med den positionen svarar en fotograf i lilla Sverige, ett till synes litet problem kan tyckas, vilket det naturligtvis inte är då bilder blivit förstörda och fler skulle blivit det om alla filmer exponerats.

Är på ett strålande humör, känner att det finns hopp. Svårigheter, besvär, negativa saker får just nu inte min uppmärksamhet.

Fram med storformatskameran

Ny idé, eller kanske inte…
Fotografera alla i familjen en gång om året, kanske inte så ny idé i sig, men lite kul. För någon månad sedan så tänkte jag att jag skall försöka fotografera alla i familjen på födelsedagen, så alla blir förevigade minst en gång om året i vart fall. Tyvärr kom jag på detta lite sent, hade ju varit kul att få igång detta från tidig ålder, i vart fall med barnen. Har ju visserligen massor av bilder på barnen, men inte systematiskt tagna och många är med odokumentade datum. Digitala bilder får man ju detta på köpet bara man ställer in rätt datum på kameran. Film däremot är inte lika lätt alltid, barnen som blåser ut ljusen på tårtan är ju annars enkelt att datera, men alla bilder är ju inte av den typen.

Testade lite på tjejerna igår. Så nu är snart Marta på tur med sin födelsedag, skall jaga Jerker och få någon bild på honom, och kanske även Lotta. Har nu äntligen fått ordning på värmen i rummet där jag framkallar filmen, det har varit en stadigt sjunkande temperatur, och innan jag tvingades ringa rörmokare så var temperaturen nere på 16 grader.

För att framkalla film vill jag helst ha 19-20 grader eller uppåt, och helst inte heller över 22 grader. Nu är det fixat så igår tog vi lite bilder som jag framkallade medan tjejerna kikade på ”Fångarna på fortet”. Hade kunnat göra något annat, det programmet har väl överlevt sig själv! Nu blev det vilket fall framkallning av film.

SF_8_4_340 SF_8_2_338 SF_8_1_339

 

På kornet

Jag har tidigare inte brytt mig så mycket om kornet i film, naturligtvis är det något som man alltid varit medveten om och ibland velat få att framträda alternativt helst inte synas alls. Det har dock inte varit något som prioriterats. Filmval var tidigare till stor del baserad på med utgångspunkt i hur smidig filmen var att använda, exponeringstolerans, hur den fungerade med framkallare, pris och till viss del korn. Nu är motivval och typ av fotografering något om inverkar och lite avgör vad för film man väljer. Vill och strävar man i sitt fotograferande av att få fram detaljer så är en lågkänslig film med litet korn att föredra, viss typ av fotografering strävar i motsats efter att få ett tydligt korn.

Nu då jag återfallit till att fotografera med film igen och numera framför allt med mellanformat (framför allt 6×6), skannar ganska ofta in negativen så har jag mer noterat detta med korn.

Jag fotograferar då jag använder film oftast en gammal Hasselblad 500 C/M men även med en gammal Yashica TLR 6×6. Kommer även att fotografera med en 4×5 kamera och då även scanna in dessa negativ. 35mm och småbild används numera inte så flitigt, mest i en panoramakamera som jag har.

img_358-083img_361-102

Bilderna ovan är, den översta är Kodak Tri-X (400asa) och de två nedre, de på tjejerna i stallet är Ilford FP4+ (125 asa), inte helt lätt att se på skärmen och dessa små bilder, men det är skillnad i korn mellan dessa bilder.Ni får ta mig på ordet, det går att ana lite i himlen på den övre bilden, i den andra bilden är det svårt att se då det är väldigt mycket svarta partier i bilden, partier utan kontrast. För bilder till nätet så är det svårt att se skillnad, även på ytterligheter som är större än dessa jag visar här.

Har laborerat och testat med lite olika skanners, men framför allt mellan olika filmer i 120 format.

Tri-X har ett ganska mycket påtagligare korn, har jämfört med Ilford FP4+, Kodak Tmax 100, Fomapan 100. Alla 100 asa har ett betydligt mindre korn, vilket naturligtvis är helt i sin ordning.

Blev dock lite förvånad att jag skulle upptäcka detta nu och på detta sätt.

För bilder som inte ”printas”, dvs. endast läggs ut på nätet så är detta inte något som märks, jag har nu bestämt mig för att böja printa ut lite bilder och skall även köpa mig en fotoprinter, tänkte mig en printer som klarar till A3 storlek, eller som det nu är A3+.

Funderar även framåt mot hösten då jag planerar att ställa ut lite bilder, dessa måste ju skrivas ut. Är då lite fundersam på hur det kommer att se ut. Har tidigare lämnat iväg allt till proffs, vilket inte alltid har fungerar så bra. Utskrifterna blev bra, men man tappar lite kontroll och jag upplevde att mina utskrifter blev lite väl mörka. Mina utskrifter kommer till största delen vara S/V, så en skrivare som är bra på att skriva ut S/V är vad jag letar efter. Har någon som läser detta bra tips på en bra skrivare, hör då gärna av er/dig.

Tidigare då alla bilder som jag tog fram var silverprintar, dvs. kopierade i mörkrum. Hade gärna haft det idag också, hur som helst så upplevde jag aldrig kornet som något problem, eller något som jag noterade överhuvudtaget. Jag tror minsann att jag påverkats lite av all den hysteri kring upplösning och hets över detaljskärpa som jag finner överallt. Inte bra, har ju skrivit lite negativt om detta och skall framöver försöka bortse från detta. Innehållet är det viktiga, inte tekniska detaljer, visst är det väl så.

img_361-101 (1)

Jag tror även att upplösning, både total och relativ är något som jag omedvetet tagit med i mina tankegångar, detta är något som ofta tas upp i samband med jämförelse av skanner. Jag har provat mig igenom flera och försökt att hitta något bra alternativ. Har just nu några olika och viktigt är att framför allt kunna scanna in lite större negativ, 6×6, 6×7, 6×9, 4×5 och tom. 8×10. Det finns ju prylar som kostar en årslön, men det är inte något som jag strävar efter.

Skall nu ut och fotografera Greta då hon tränar dressyr. Var ute med henne igår på en ridtur, jag cyklandes bredvid och fick årets allergireaktion. Är det lika mycket skitpollen från gräs i luften idag så kommer min dag att bli rätt jobbig. Lite att andas som genom ett sugrör och titta utan simglasögon under vatten, dessutom med en näsa som mer är som en vattenkran.

Alla är fotografer!

Idag är alla fotografer, alla som vill är fotografer!
Det är dock bara en mycket liten skara som kan försörja sig på fotografi, det stoppar dock inte där, även journalister, skribenter, med fler klassiska yrken får allt svårare att försörja sig på sitt hantverk.

 

Fotografi och fotograferande är idag tillgänglig på ett helt annat sätt i och med det digitala. I en intervju så får Michael Kenna frågan om vad han tycker om dagens fotografi.
Läs intervjun här. (Den verkar vara bortplockad, eller tillfälligt nere).

Jag är benägen att hålla med honom att det idag inte går att lita på vad man ser, med Photoshop och andra verktyg går det att åstadkomma i stort sett vad som helst, så det som tidigare var en sanning, en bild ljuger aldrig, det är idag en illusion. Det var givetvis inte helt sant tidigare heller, bilder talar inte sanning, men det var ofta rätt uppenbart vad som var manipulerade bilder. Tekniska kunskaper är inte så nödvändiga idag, kostnaden att göra fel är ju i stort sett obefintlig. Vem vet hur exponering fungerar idag? Skärpedjupet, vad är det? Likaså mörkrumsarbetet, det finns ju inte kvar idag. Photoshop är verktyget med stort V för digitalfotografen, det är dessutom mer eller mindre automatiserat med alla applikationer som finns på telefonerna. Blir bilderna bättre då? Rent tekniskt så kanske de är bättre, korn, skärpa, mm., känslan i bilderna kan man dock inte ersätta hur som helst. Jag blir otroligt uttråkad av alla knivskarpa och ofta rätt konstlade bilder, HDR är en sådan grej, det är kul någon enstaka bild, sedan blir det bara trist och platt. Alla överskärpta bilder, där skärpan är helt otrolig, det förtar ofta känslan i bilden. För att inte tala om alla bilder där personen dessutom är redigerad efter något märkligt ideal som är mer eller mindre omänskligt.

Som Michael Kenna säger:

The media and TV and magazines can take photographs from anybody, because the technology has got to the point where you can snap a button on your phone and probably get a technologically better quality photograph than I get with my old Hasselblads and film. It’s changed the whole profession.

 Kenna är ”old school” och kopierar forfarande allt i mörkrummet.

Tyvärr är detta en trend inom alla hantverksyrken, de är utdöende! Fotografering är både ett hantverk och en konst. Kanske kommer delar av de gamla hantverken tillbaka och får ett uppsving igen, kvalitet och känsla är inte synonymt med teknologiskt fulländat.

Ungefär samma resonemang har Anton Corbijn. Han säger i någon intervju, minns inte exakt var, men innehållet är: ”Inom ett analogt fotograferande finns fortfarande möjligheter att göra misstagen, du har inte facit förrän bilden är framkallad och kopierad. Den mänskliga faktorn har fortfarande en plats i det hela, med det digitala är det utrymmet reducerat till något helt annat. Tryck av och det kommer sedan ut en bild, om det är det man vill.