Kåseberga och Österlen

Sommarlov och ledighet

En kortare utflykt till Kåseberga och Ale stenar i det fina sommarvädret men med riktigt stark vind. Då vi anlände på fm. så var det mängder av segelflygare utmed den dramatiska kusten väster om Kåseberga, men de droppade av en efter en då vinden tilltog alltmer in på dagen. Antalet turister tilltog däremot istället, Ale stenar är populärt.

Scan265-1

Den planerade turen till Sandhammaren blev inte av, tiden räckte inte till då vi skulle hem till hästarna. Vi hann med en korv med pommes i Kåseberga, silltallrik var inte uppskattat av barnen.

Scan267-1

Scan266-1

 

Fick nu möjlighet att prova min begagnade Horizon panorama kamera. Kul grej detta. Laddad med Ilford FP4+ så blir de så här. Tyvärr så klarade inte Nikon Coolscan V ED av att scanna in något annat än 24x36mm negativ, detta är 24x58mm vilket alltså inte går. Dessa bilder är scannade med en riktigt gammal scanner jag har HP S20, köpt den för säkert 15 år sedan, men den presterar helt OK, upplösningen är dock rätt dålig.

 

Horizon panoramakamera

Horizon panoramakamera

 

Scan274-1

Italien Hej å Hejdå!

_0015570-15072015-139

Äntligen Italien..

Värmen slår emot en, vi kom norrifrån och hade kikat på väderleksprognosen, 34 grader eller mer var vad vi förväntade oss, vilket stämde. I Modena så stannade vi till och det var jäkligt varmt, biltermometern visade på 37grader, vi sökte skugga för att kunna äta vår medhavda matsäck.

Gardasjön är från Hällestad c. 1500 km bort, åkte vi åt andra hållet så hade vi nu varit en bra bit upp i norra Sverige, men inte alls helt uppe i norr, Torna Hällestad – Luleå är ungefär på samma avstånd.

Cassone – Lake Garda

15 juli, efter att under gårdagen ha tillbringat större delen av dagen i en bil med klimatanläggning så blev ankomsten till Gardasjön lite chockartad. 35 grader och för en nordbo som är blek, klen och ovan vid sådan värme blev det lite överumplande. Tempen sjönk aldrig under 25-26 grader, vilket var under natten. Jag hade en föraning om att Gardasjön skulle vara väldigt turistig, men vid ankomsten till norra delen och Torbole så kunde jag konstatera att det var betydligt fler turister än vad jag föreställt mig. Torbole är en modern stad som saknar den annars så förekommande gamla historian som Italienska städer och byar har, det är en by som vuxit upp i andan av surfing, MTB och sportande. Fullständigt invaderad av MTB cyklister, människor med badshorts och någon surfattiralj, mm.  var det kanske inte vad vi sökte, vi planerade att göra lite allt möjligt. Jag är visserligen en person som av de flesta anses som lite sportig, på gränsen till lite manisk i mitt sportande, fiskande eller vad det nu må vara.  Vi letade oss vilket fall ned utmed den östra kusten av Gardasjön. Cassone är en genuin stad som tillsammans med Malcesine som är den största staden på östra sidan med sina 3000 invånare. Torbole är nog trevlig, lite som att åka till Mallorca för att cykla, men nu i Italien och på fastlandet. Reser man med familjen så är det även andra saker som lockar, så detta att hålla igång som en besatt på semestern känns inte så prioriterat med 5 personer i familjen.

Vi fann en camping Cassone Panoramica som hade det vi behövde i form av dusch, vatten, helt Ok pris och dessutom fritt Wifi. Priserna på camping i europa är betydligt högre än vad man är van vid i Sverige, här betalar man per person, för bilen och för tältet. Det tillkommer sedan ofta kostnaden för el om man har behov för det. Vi fick på denna campingplats betala 39 euro, vilket är ett bra pris och campingen var trevlig, många danskar hade funnit vägen till denna camping och även tyskar och polaker.

wpid-wp-1436948372856.jpeg

Panoramavy från vår tältplats, har varit på betydligt sämre platser! 🙂 Denna vy vaknar man till, det är Gardasjöns västra sida som syns i bakgrunden.

Gardajsön med omgivning är väldigt vackert med dramatiska bergssidor på vardera sidan av sjön, det medför att campingplatserna  verkligen klättrar upp längs bergssidan och ligger på små gjutna avsatser, små terrasser,  vilket kanske inte gör att det är de naturskönaste campingplatser man besökt i livet, men det är det som krävs för att få lite utrymme för tält och husvagnar. Fungerar rätt bra. Vyn ut är det dock inte något fel på, se bilden ovan från vår tältplats.

Sandstränder finns inte, det är små vita rundslipade stenar som är strand, vilket gör att många har någon slags badskor, det går att bada utan dessa, men stenarna är hala och för lite känsliga fötter är det kanske skönt att ha något som fäster och gör att stenarna inte känns lika mycket.

Disigt idag och ännu så länge är det i vart fall rätt skönt i skuggan. Kan ju sitt och skriva lite på datorn. Barnen har redan landat i plurret, som ligger ca. 60 meter bort men 20 meter ned då vi bor på en avsats ovanför vattnet med utsikt över badplatsen och gardasjön.

DSC_9565-15072015-137-2

Trots allt är man ju i Italien och vin finns att välja på i massor på varuhusen, flera fina och goda vin som kostar betydligt mindre än hemma. Tro dock inte att det går att göra några superfynd, Sverige har faktiskt bra priser på viner av hög kvalitet. För den som kan sin sak går det dock att besöka vingårdar och där är det en annan femma och går att göra kap.

Vi var en sväng till Verona, kikade på Shakespears skrivarlya, teatern mm. Det är dock fullt av turistgrupper på de stora turiststråken och i värmen var de inte så kul att trängas där.

Vi rullade hem mot campingen igen och passade på att smita in på ett större köpcenter utmed vägen och köpa lite vin, godsaker, mm. Detta blev sista riktiga dagen i Italien, vi hade bestämt att vi skulle rulla hem mot Sverige dagen efter. Värmen tär på krafterna, eller gör i vart fall att man inte är pigg på att göra så mycket som kräver att man är i rörelse och i solen. Bada och ligga i skuggan är vad man tycker är OK.

Har ni frågor om om vår resa så delar vi gärna av oss mer av våra erfarenheter och med information.

Väl hemma hade vi avverkat 3580 km. Enkel resa är det ned 1550 km via Rödby-Puttgarden och Innsbruck.

Lite spridda bilder från turen till Verona.

_0015584-17072015-139 _0015590-17072015-139 _0015592-17072015-139 _0015597-17072015-138 _0015608-17072015-138

Österrike sett från två campingplatser, dag 2-5

Gulhämplingarna gnisslar i gryningen, accompanjerade av grönfinkar, gransångare, tornseglare, steglits, hämpling, svarthättor och svart rödstjärt. Häger brukar flyga över lite då och då och sedan är det några läten jag inte kan pricka in, är lite ringrostig på dessa fåglar. Ungefär så var första morgonen väl inne i Österrike. Han dessvärre inte få upp kikaren då jag spanade in några större seglare, som jag uppfattade det. Alpseglare kanske?

Efter det korta stoppet i Tyskland fortsatte resan ned mot Italien och Gardasjön, men med utvikning till Kötschach-Mauthen, Alpencamp i Österrike. Vi hade läst om denna camping att det skulle vara en fin och trevlig camping. Den var fin, ren och låg väldigt fint, men trots det var det inte riktigt vår typ av ställe. Campingen var fylld av barnfamiljer och för dessa passade den utmärkt, det var otroligt rent och fint, ordning helt enkelt. Lite som en man från Kanada som vi träffade uttryckte det, ”Österrikare verkar gilla ordning och reda!” Skall inte tas för negativt, men det är väldigt mycket ordning och reda på allt, lite för ”klämkäckt”, ägaren tassade runt i lederhosen och blå scoutskjorta och underhöll barnen. :-). Det fanns TV och omgivningarna var fantastiska. Jag kunde här följa TTTpå Touren, vilket kanske inte var så otroligt spännande. Eurosport är helkass på att producera tempo och lagtempo, man får inte några mellantider och det är lite si och så med filmandet. Eurosport är för övrigt en skitkanal, vilket jag redan bedyrat mitt missnöje över tidigare.

Innan vi kom fram till Alpencamp som beskrivs ovan, så tvingades vi till ytterligare en övernattning, den gjorde vi i Mittensil i Österrike på den minsta camping jag besökt någonsin. 10 tält och den hade varit full. En gammal man drev denna camping på sin tomt, standarden var inte på topp, det fanns visserligen vatten och dusch, men det var rätt sunkigt, toan luktade direkt illa. Vilket fall så  ligger denna lilla by på norra gränsen in till den stora glaciären Grossglockner och till nationalparken Hohe Tauern. Otroligt vackert landskap här, dramatiskt och snöklädda toppar på över 3000m omger vägarna. Vi passerade ganska snabbt igenom området, det var söndag och mycket var stängt. Nationalparken stoltserade på sina informationstavlor med Lammgam, bergsget, mm., hade varit trevligt med ett stopp här och haft med cykeln och kikare för att ta sig upp till lite mer otillgängliga platser och samtidigt få lite cykeltid och träning och spana efter djur! 🙂

Fosiliserat trä

Fossiliserat trä som man kan se utmed en av de Geotrails som finns, denna är i Laas.

Vi stannade på den andra campingen i Österike 2 nätter och det finns en massa spännande saker att göra i omgivningen. Det finns i området ett flertal arrangerade rutter, som de kallar för Geotrails, (Fossil world GEOPARK, Karnishe Alpen). Vi besökte bl.a. ett ställe bara ett par km från campingen med flera fossiliserade träd, en kortare runda på ca. 3km i byn Laas. Här låg även ett otroligt vackert beläget sjukhus från sekelskiftet, ett sjukhus som använts för att andas alpluft, ett sanatorium, förmodligen för de med TBC eller liknande åkommor. Vi gjorde även ett försök att besöka Nassfeldt passet, försöka så till vida att det var högt upp, dimmigt och regn, passet ligger på ca. 1550 möh på gränsen mellan Österrike-Italien, där var fossiliserade växter, svavelkällor mm., vädret fick oss dock att avstå. En fika var dock passande.

_0015529-13072015-138

Vi promenerade även upp till en av restaurangerna som under vintern ligger en bra bit upp i backen, ”Ödenhutten”, en restarang som drevs av en familj, maten var god men har sällan väntat så länge på mat som här, likaså beställde vi in vatten 3ggr innan det kom. Vi fick vår mat så sent att promenaden hem uppifrån restaurangen, ca. 3.5km gjordes i kolmörker. Vid kontroll hemma i Sverige så visade sig dessa 3.5km vara 5.2km, vilket är en helt annan sak, det går konstant uppför, eller utför så det var med facit i hand imponerande av barnen att i värmen gneta sig upp för denna sluttning, i synnerhet Greta.

Träffade ett trevligt par som var ute på en 6 månader lång cykelfärd genom Europa. Deras blog kan läsas här. De hade startat i Turkiet i april, och skulle avsluta resan i oktober i Malaga, Spanien. En resa på 10 000km.

Sällskap om 5 husvagnar dragna av öppna gamla traktorer. Vi mötte dessa under en promenad.

Sällskap om 5 husvagnar dragna av öppna gamla traktorer. Vi mötte dessa under en promenad.

_0015498-12072015-138

Har nu varit ifrån Touren i några dagar frånsett ett kort inhopp under TTT som kördes för ett par dagar sedan, har sedan varit en vilodag och nu är det dags för bergsetapper, det är nu det kommer att hända lite saker, så säger man ju i vart fall. Stämmer rätt dåligt i år, det har redan hänt en hel del, vurpor, punkteringar, mm. Det är inte alls så som man kunde vänta sig, Nibali ligger en bit ned och Quintana är inte heller med och tampas i toppen, men det är ju inte några dramatiska tidsdifferenser.

Vi åker nu vidare mot Gardasjön i Italien.

More to come…

 

Semestern börjar dystert, dag 1

ÖVERNATTNING I NÄRHETEN AV CELLE, TYSKLAND

Vi hade bestämt att vi skulle åka söderut denna sommar, campa i europa. Vi brukar nästan varje år campa, i vart fall en kortare tur, med tält, sova i sovsäck, laga mat på primus/trangia och allt vad det innebär med friluftsliv. Vi vuxna gillar det och barnen gillar det, redan första året för Jerker så tältade vi på Öland, det gick väldigt bra, han var då bara 8månader, sedan dess har det blivit många turer med tältet.

I år enades vi om att åka söderut och målet var Gardasjön i Italien. Det är dryga 1500 km ned till Gardasjön, vilket är långt att sträckköra. Vi tittade ut några tänkbara stopp i Tyskland längs vägen söderut och sedan skulle vi även stanna till i Österrike. Göttingen där bl.a. Gauss, en av alla tider främsta matematiker levde sitt liv var ett delmål, vi kom dock aldrig så lång utan stannade till i närheten av Celle. Då vi närmade oss det så körde vi längs mindre vägar och passerade en by som hette Bergen-Belsen, kan det vara här det gamla koncentrationslägret låg, tänkte vi då vi körde igenom. Visst var det så, där var nu ett modernt minnescenter byggt och som endast för några år sedan invigdes, hela lägret är bevarat till ytan och har en stor utställning och en välbevarad park. I princip allt av de ursprungliga var dock borta, det brändes ganska omgående av britterna då de kom dit 1945. Detta för att förhindra sjukdomsspridning från det gamla lägret, lägret hade varit på samma plats under många år (tidigt 1940-tal) och från början var det ett fångläger för ryska krigsfångar som tyskland tog i kriget österut, lägret övergick sedan till koncentrationsläger(1943-1945) med allt vidrigt som det innebar.

 

ingågen till koncentrationslägret  från WW II, Bergen-Belsen

Greta utanför ingången till koncentrationslägret Bergen-Belsen, numera ett historiskt monument som drivs av en stiftelse.

Lägret kändes stort till ytan, men med tanke på hur mycket människor som hölls fångna här så är det kanske snarare  en liten yta. Besöket här var inte planerat, men nu efteråt är jag verkligen glad att vi besökte det, framför allt tillsammans med barnen, ja om man nu kan vara glad för något sådant här. Vilket fall hade besöket och upplevelsen av att vandra runt inne på området en väldigt start inverkan på mig och övriga familjen. Utställningen är välgjord och mycket informativ med bilder, texter, och uppbyggda modeller av området.

Monument över döda i lägret Bergen-Belsen

Monument över döda som britterna fann då de erövrade tyskarna och befriade fångarna i lägret. Ett av flera monument.

Generationen som upplevde kriget och dessa vidrigheter är nu så pass gammal att de är på väg att försvinna, de som föddes under kriget är idag dryga 70 år och inom en 20 års period är inte många kvar med riktiga minnen. Det berättas om detta i skolan, men det är en helt annan sak att på plats se och ta intryck av hur vidrigt det var med denna omänskliga hantering av liv. Det är något som aldrig får glömmas och aldrig upprepas. Trots det så är det idag på fler håll precis vad som återigen sker, förföljelse av minoriteter och oliktänkande. Det finns obegripligt nog även människor som förnekar att detta har inträffat på riktigt, de påstår att det är fabulerat.

bokbytarkiosken

Greta besöker bokbytar kiosken. Dessvärre var det dåligt med böcker som passade henne.

Campingplatsen som vi valde var rätt trevlig, en liten campingplats med en lite rolig gammal telefonkiosk som numera var bibliotek, eller snarare ”ge Å ta” bytesstation. Den heter Campingplatz Winzen an der Aller, ”Auf der Hude” var vad byfolket kallade den och vad som står på skyltarna. Vi var nu inte någon längre stund på campingen, då vi kom på kvällen ock åkte rätt tidigt på morgonen dagen därpå. Den låg vilket fall utmed en floden som lämpligt och passande nog hette just Aller. Glömde dessvärre att notera hur långt det var hit från vår startpunkt hemma. Skulle gissa på någonstans 50 mil, eller så.

För den hästintresserade så är närheten till Celle ett Mekka, deras uppfödning av hästar är världskänd och härifrån kommer många av hästar som sedan tävlat och tillhört det absoluta toppskiktet inom dressyr, kanske  det även vara hoppning, men det överlåter jag åt andra att avgöra.

Minnesstenar

Minnesstenar över de som hålls fångna i detta läger och tillbringade sina sista dagar i livet här. Namn och nummer stod inristat på stenarna.

Branddamm

Branddammen i lägret, en damm som skulle utgöra reservoar ifall en brand uppstod. Denna damm var i slutskedet det enda vatten som fångarna i lägret hade att dricka.

DSC_9547-11072015-137 (1)

 

Välkommen åter då jag skriver mer om kommande dagar.