Detta galleri innehåller 4 foton.
Stäng inte in amatören inom dig. Låt leklusten, experimenterandet få bestämma turodning och möjligheter. Erfarenhet och sunt förnuft sätter ofta gränser, tänj på dessa lite då och då. Resultat är kanske oförutsägbart, ett extra spänningsmoment som om det lyckas kan bana nya vägar. … Fortsätt läsa
Kodak har varit ute på tunn is rent ekonomiskt, tom så tunn att isen brast, det är helt klart. Ett anrikt och gammalt företag som startades av George Eastman under 1880-talet. Det var sedan framgångssaga fram till intåget av digitala kameran, där började Kodak sin krokiga väg utför, för att 2012 genomgå en omstrukturering och rekonstruktion och heter idag Kodakalaris. Film som var synonymt med Kodak har återigen funnit sina anhängare och försäljningen pekar uppåt. Kodak går återigen med vinst.
Att fotografera med film idag kan och får gärna anses som mossigt, men i så fall är det även mossigt att kika på TV, tänker på tablåTV, köra bil med bensin i, ha en manuell växellåda i bilen, läsa papperstidning, skriva med papper och penna, mm. Det finns dock anhängare av alla dessa nämnda inslag i vår vardag. Det har dessutom visat sig att vissa av dessa till synes mossiga saker var riktigt bra och ”kanske rätt väg”! Film för stillbild och även för rörlig film har ökat i försäljning under det senaste året(en). Jag hade för egen del ett uppehåll under kanske 10 år då jag endast fotograferade med digitala kameror, men har nu återigen delvis återgått till att använda film i kamerorna. Faktum är att flera av mina arbetsprojekt idag är med film och lite äldre kameror. De som läst denna blog tidigare vet detta, och då även att jag gillar film och gamla kameror och objektiv. För rörligt media är det flera stora filmskapare som återfallit till film, Tarrantino, Lucas, m.fl. har sina senaste produktioner på film. Det digitala är väldigt avslöjande, det upplevs av vissa lite för detaljerat och tar då med oväsentligheter.
Nu var denna text var inte tänkt som en hyllningssång till film, snarare ett glädjerop för tillverkare som tar sitt ansvar för saker och ting. Egentligen alla som tar ett ansvar är värda ett hyllande, idag är det annars något självförverkligande som gäller för så många, det är det egna jaget som är i centrum, omgivningen är inte så relevant och viktig. Hur som helst, jag drabbades dock av felaktiga filmer härom dagen och även vid ett flertal tillfällen i vintras. Jag noterade detta i vintras men gjorde då inte något mer med det, blev lite störd och besviken på resultatet, men gick vidare.
Köpte nyligen en liten kamera (egentligen fysiskt ganska stor), kanske mer att betrakta som en leksak, men bilder tar den och bilder blir det. Var ute och exponerade och for hem som ett barn inför julklapparna, framkallade ivrigt för att se hur det blev. Blev oerhört besviken då dessa eländiga negativ dök upp igen med inpräntade siffror och bokstäver som inte skall vara där. Se ett par bilder nedan, kikar du ordentligt så kan man i himlen på bild 1 se 8 och KODAK, detsamma på bild 2, där det syns siffror och text lite överallt på bilden. Detta hör inte hemma i bilderna. Sitter nu med 30 oexeponerade rullar som är så här, vad annat att göra än leka lite med dessa rullar. Bilderna i sig är annars rätt mediokra och tagna med kameran som är helt och hållet i TRÄ, det kommer en historia om den inom kort.
Bild 1, landskapet genom ett mycket litet hål, 0.20mm.
Vilket fall så skrev jag till Kodak efter den senaste incidenten med dessa siffror på negativen. De svarade till en början lite plikttroget och var kanske inte helt ärliga, men då jag skrev att jag var väldigt missnöjd då jag insåg att detta var ett känt fel från KODAK så blev det ett annat ljud. Jag fick ersättning för alla felaktiga filmer som jag köpt av den batchen och den tillverkningsemulsionen, vilket för min del var 40 rullar. De skickar detta utan kostnad till mig, sånt gör en människa glad. Felet borde med facit i hand inte ha fått denna omfattning, då felet uppdagats så borde dessa batcher ha dragits tillbaka av Kodak. Vilket nu inte gjordes. Det finns dock lite hopp trots allt, vanligt är ju annars att skylla över problemen på användaren, så som så ofta banker gör, likaså är mitt webbhotell av den typen.
Bild 2. Porträt med Camera obscura.
Ett exempel på en aktör som inte tar sitt ansvar är webbhotellet (Citynetwork) som jag har mina sidor på. Sidorna laddar otroligt långsamt och varje gång jag skriver till support om problemet tar det allt längre tid att få ett svar, svaret blir som så ofta att felet är hos mig, aldrig fel hos dem. Vilket inte är fallet! Jag har följt de uppmaningar som givits för att förbättra prestanda, felet är helt enkelt inte hos mig. Jag driver inte ett webbhotell, jag har inte en egen server, jag köper en tjänst som förväntas fungera. Jag skulle inte rekomendera detta webbhotell som dessa sidor ligger på idag (20160726). Varför byter jag då inte kan någon tycka, problemet är att det är en rätt komplicerad process att flytta hela materialet till en ny operatör, det är många sidor, databaskopplingar och annat som skall till för att få det att fungera. Har gjort det ett par gånger och det var mycket jobb och tog mycket tid i anspråk.
Däremot så blir jag väldigt glad när ett företag, visserligen med viss tvekan, men då man i klartext skriver att detta är ett problem, ja då hjälper de till och löser problemet. Är det inte så det skall vara? Jag fick dessutom på köpet svar från marknadschefen på Kodakalaris, känns lite som om man tar det på allvar om en person med den positionen svarar en fotograf i lilla Sverige, ett till synes litet problem kan tyckas, vilket det naturligtvis inte är då bilder blivit förstörda och fler skulle blivit det om alla filmer exponerats.
Är på ett strålande humör, känner att det finns hopp. Svårigheter, besvär, negativa saker får just nu inte min uppmärksamhet.
Lund ändrar skepnad. Det är juni och terminsavslut, vilket innebär att Lunds gator töms på studenter. Studenter på cyklar eller till fots byts ut mot en mängd bussar med turister, turister till fots ofta i grupp som vandrar runt inne på lunds gator. Många av besökarna har siktet inställt på ett besök till Domkyrkan, andra kanske vill besöka staden där de studerade som unga.
”Lunda lunch”, arvtagaren till ”Hemma hos greken”, går även den in dvala under sommaren. Billig lunch restaurang.
Lund är i många avseenden lite udda jämfört med andra svenska städer i samma storlek. Lund byter lite skepnad under sommaren, staden töms på studenter, vilka ersätts av turister. Det infinner sig ett lugn, nästan en viss tomhet under sommaren i Lund. Många ställen klappar igen, lite som ett sommarlov för ägarna. I gengäld så blommar andra ställen upp undersommaren, turismen är leverbrödet och det är som intensivast under sommaren.
Studenter i alla ära, de präglar staden och livar upp den. Lund skulle vara rätt mossigt utan dem. På samma gång är det skönt när de lämnar staden och lugnet infinner sig. Lite som Visby, men precis tvärt om, i Visby är det turisterna som lämnar staden och den övergår i sitt lugna tempo.
Lunds kommun är faktiskt en otroligt mossig och riktigt trist inrättning. Lund som stad är fantastiskt och utan alla studenter hade staden inte varit vad den är idag. Detta till trots alla sin fina sevärdheter och långa historia. Jag träffar kommunanställda och politiker lite då och då både i jobbet och privat. Det är anmärkningsvärt hur man kan förlita sig på gamla meriter, slå sig för bröstet och anse sig vara en metropol. Lund försökte tom. för 7-8 år sedan att att bli kulturhuvudstad, så blev inte fallet. Det var ju bra att det fanns någon med sans och förnuft i behåll och insåg att det var ett luftslott som Lund kommunpolitiker presenterade.
Det har dock funnits ett stort kulturutbud i Lund, då jag flyttade ner till Lund -91 så var Lund en stad med mycket kultur, till skillnad från dåtida Malmö. Idag är det en spillra av det forna utbudet. Det är annars idag precis tvärt om, Malmö har blommat ut och här finns idag kulturen, Lund däremot är som ett ålderdomshem, dagens höjdpunkt, ja vad är det? Kanske när man testar flyglarmet första måndagen i varje månad! Det är dagen då kommunens politiker och ansvariga går till fönstret och spanar upp i luften.
Jag har alltid uppskattat sommarens lugna dagar i Lund, oavsett tiden som student eller som nu arbetande. I samband med att studenter får ledigt, så försvinner även många av de som är anställda på universitetet på sin ledighet. Även andra verksamheter har sins stora kundkrets i dessa människor, så ofta möts man av meddelandet som på bild 2 och 3, se nedan.
Bild 2
Det finns dock studenter kvar, det är de som bedriver sin forskning och där finns forskarstudenterna. Träffade bl.a. dessa 4 deltagare på konferensen LHCP 2016 (se bild 4). Partikelfysiker som besökte en konferens på AF borgen, vilka bodde och jobbade i Cern, Schweiz vid den gigantiska partikelacceleratorn LHC (Large Hadron Collider). Jag fick dessutom hjälpa en av dem till ett tryckeri då dennes poster inte var helt klar och måste printas på nytt. Dagens goda gärning.
I fint väder är det toppen att strosa runt, köpa en glass, avnjuta den på en parkbänk någonstans, smita in på biblioteket eller kanske på något av stadens antikvariat. Ja det finns ett par kvar, det jag besökte oftast klappade dessvärre igen för ett par år sedan, skrev om det i ett inlägg om som kan läsas här.
Bild 3
Bild 4: Ett gäng från LHC i Cern käkar sin lunch på en bänk i Lundagård.
Precis sånt här är det som jag uppskattar med Lund. Det är en stor genomströmning av människor och det är massor av unga hungriga människor. Människor som kommer från alla delar av Sverige, alla delar av världen. De söker sig hit för att studera.
Universitetshuset i Lund. Lugnet har lagt sig och utanför universitetshuset är det under sommaren mest poserande turister, fladdrande med kameror i högsta hugg.
Har ni vägarna förbi Lund, besök då staden den är värd ett besök. För den historieintresserade finns det massor. Jag fortsätter mina lugna promenader i staden och inleder snart några nya projekt, mer om dessa kommer framöver.
Ha en bra sommar.
Detta galleri innehåller 4 foton.
Hade någon för ett år sedan sagt åt mig att jag i framtiden kommer att fotografera med min mobilkamera så hade jag inte tagit det på allvar. Jag hade då förmodligen rynkat på näsan och sagt, ”Det inträffar aldrig”. Idag … Fortsätt läsa
Ibland ger man sig ut bland människorna i byn, lite som Mr Walker. Helgen och veckoslutet som gick var ett sådant tillfälle, tog en promenad i byn och spanade in vad som var på gång.
Nedan finns lite bilder som jag tog då jag promenerade runt i Torna Hällestad.
Byn är omgiven av stora sädesfällt.
Var leder denna dörr? Är det dörren till dödsriket ned i gångarna? Kanske är det till Narnia, eller möjligen en parkeringsplats för gräsklipparen? Vem kan svara?
Promenaden leder vidare, in mot kärnan av byn. Här är det fullt av liv.
Baksidan av Råk-kolonin är ett riktigt ”skitområde”.
Större delen av ungfåglar dör under sitt första år, denna Råka blev inte gammal.
Punktering! En bil står lämnad åt sitt öde, naturen tar tillbaka kommandot och tar över.
Här bor herr och fru blåmes med sin barnaskara. Ett synnerligen personligt litet hus.