Skånsk vinter, en berg och dalbana

Skånsk vinter brukar kunna vara precis så här som det är nu, runt noll grader och lite snö liggandes i diken och på norrsidor av skogsdungar. Det är som om vädret inte riktigt kan bestämma sig, skall det vara varmt, nej kallt, soligt, nej mulet, regna, nej snöa. Idag (lördagen 14 januari) började dagen med solsken och ett par grader kallt, det mulnade på och började som ett fint regn/snöfall. Det drog ganska snabbt över,  återigen visade sig solen. Nu var det dock 1-2 grader varmt. Skånsk vinter! 

Utsikt från Björkensdal

Vy norrut från Björkensdal ut över Revingefältet. Snön faller över fälten.

Det kan vara stressigt under helgerna, dels så vill man hinna med att vara ute, dels så vill man hinna med att vara inne (vinterstudion lockar med skidåkning). Denna dag tog jag en promenad med kameran genom Björkensdal, Prästaskogen och tillbaka hem. 

Vädret hann med att gå från att vara någon grad kallt, en sol som successivt bakades in i allt tätare och mörkare moln. Ganska snart så började ett stilla snöfall, det skapar lite sämre sikt och mer dramatik. Snöfallet dog dock ut snabbt, det klarnade och precis innan det började mörkna så visade solen sig återigen. 

Överlag har denna vinter varit väldigt varm, det har inte varit många dagar med temperaturer under nollan. Vi har dock för närvarande is på de mindre vattnen, så lite kyla har det varit. 

Björkensdal – Prästaskogen

Helt naturligt blir de flesta promenaderna i omgivningarna runt Torna Hällestad. Handen på hjärtat, det kunde vara sämre, stora delar av omgivningarna är naturreservat så det är fina områden. 

 

Fotoförberedelser

Bladaren beredd

Just de områden i skogen som har dessa märkliga träd, dessa Vresbokar är unikt. Enligt inventeringar som gjordes 2006-2009 är detta Europas största bestånd av just Vresbok. Läs rapporten här. Dessa kommer mest till sin rätt i dimma, eller i vart fall under fuktiga förhållanden. Det är även enklare att se trädens knotiga grenverk under tider då träden inte bär blad. 

Genom sökaren

Genom sökaren på kameran.

Naturreservatet med dessa Vresbokar och även omkringliggande områden är popoulära strövområden. Lunds kommun nämner gärna dessa områden då de stolt presenterar vad som finns. Med all rätt, det är fantastiskt fina områden. 

Prästaskogens trollskog. Vresbokar

Prästaskogens märkliga trollska miljö. Träden ser ut att ha ont och verkligen kämpa sig upp mot ljuset.

Prästaskogen - Trollskogen i Torna Hällestad

Prästaskogen – Trollskogen i Torna Hällestad

Bilderna ovan är tagna med mobiltelefonen, bilderna som togs med Hasselbladaren är under framkallning. Alla dessa bilder och även övriga bilder som jag tagit finns att se och är alla till salu. Just nu jobbar jag med att ta kontakt med ett eller flera agenter för att kunna ha bilder att kika på och kunna sälja. Mer om det längre fram. 

Ha en fin fortsättning på vintern. Vi har nu idag fått 11 minuter tidigare soluppgång och 35 minuter senare solnedgång jämfört med årets mörkaste dag. Sammantaget så får vi 46 minuter mer sol på oss jämfört med midvintersolståndet, det är på en knapp månad, så trevligt!

När träd blir till en skog

 

Gläntan

Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.
Gläntan är omsluten av en skog som kväver sig själv.
Svarta stammar med lavarnas askgrå skäggstubb.
De tätt sammanskruvade träden är döda ända upp i topparna där några enstaka gröna kvistar vidrör ljuset.
Därunder: skugga som ruvar på skugga, kärret som växer.
Men på den öppna platsen är gräset underligt grönt och levande.
Här ligger stora stenar, liksom ordnade. De måste vara grundstenarna i ett hus, jag kanske tar fel.

 

Vilka levde här? Ingen kan ge upplysning om det.
Namnen finns någonstans i ett arkiv som ingen öppnar (det är bara arkiven som håller sig unga).
Den muntliga traditionen är död och därmed minnena.
Zigenarstammen minns men de skrivkunniga glömmer.
Anteckna och glöm.

 

Torpet sorlar av röster, det är världens centrum.
Men invånarna dör eller flyttar ut, krönikan upphör.
Det står öde i många år. Och torpet blir en sfinx.

Till slut är allt borta utom grundstenarna.
På något sätt har jag varit här förut, men måste gå nu.
Jag dyker in bland snåren. Det går bara att tränga sig igenom med ett steg framåt och två åt sidan,
som en schackspringare.

Så småningom glesnar det och ljusnar. Stegen blir längre. En gångstig smyger sig fram till mig.
Jag är tillbaka i kommunikationsnätet.
På den nynnande kraftledningsstolpen sitter en skalbagge i solen.
Under de glänsande sköldarna ligger flygvingarna hopvecklade lika sinnrikt som en fallskärm packad av en expert.

Tomas Tranströmer

 
HBL_418_293HBL_418_291HBL_418_290HBL_418_287HBL_416_297HBL_418_289

HBL_418_286-3 HBL_416_300

I skåne kallas ansamlingar av träd för skog, kanske inte vilka ansamlingar som helst, men är de på så där 100 träd eller fler så är det en skog.  Dalby söderskog, Sveriges äldsta nationalpark, det är en skog enligt skånska mått. Står jag på ena sidan parken, det är då  nära på möjligt att se igenom träddungen och husen på andra sidan, men en skog är det. Kommer man till Småland så är det skogar, skogar som jag definierar som skogar. Fortsätter man sedan norrut så växer områdena, skogarna blir större, nu, skall det dock medges att många av de trädbevuxna områden faktiskt är planteringar. Hur som helst, det kan vara mil efter mil utmed vägarna, träden kryper inpå en, växer ända in på vägkanten. Vad gör en knippe träd till en skog? Personligen så anser jag att det bordet vara möjligt att gå vilse i en skog, rejält vilse, kan jag tycka.

Jag tog en nyårspromenad genom Björkensdal och Trollskogen, vilket alltså får räknas till en skog, ett område i anslutning till Torna Hällestad. Björkensdal, Trollskogen och områdena runt dessa är fantastiska områden, har ni inte varit där så är det definitivt värt ett besök. Fylls året runt av människor som vill åka pulka, håva insekter, plocka svamp, eller kanske bara strosa runt i trollsk skog.

Trollen höll sig på avstånd.

 

Våren är här, så även konstrundan

Idag visade sig våren på riktigt! Verkligen passande med Konstrundor och ledighet. Greta och jag promenerade ner till stallet och tog med ponnyn på en lite promenad i Björkens dal.

_0014467-03042015-77


Helle Christens Hjort

Helle Christens Hjort höll öppet och visade sina fina konstverk, vi passade på att kika in. Gör det om ni inte varit här, både fina konstverk och en väldigt fin trädgård, beläget precis på gränsen in till naturreservatet och Björkensdal.



Byn visar sig verkligen från sin bästa sida vid sådan här tillfällen, den fantastiska omgivningen med revingefältet och de stora öppna vidderna åt ena hållet, åsen som skyddar byn från den förhärskande västvinden och trollskogen med sina knotiga vresbokar åt andra hållet.


Kan inte bo så mycket bättre!

Vi träffade även Lotta och hunden Strimma på strövtåg i Björkensdal.
_0014473-03042015-77


Yashica MAT Jag fick knäppa en rulle med min gamla Yashica MAT laddat med Tri-X till en början, men den byttes mot en Ilford HP4+ senare. Fantastiskt kul att fota med dessa gamla kameror, denna saknar ljusmätare, men med 16-metoden så funkar det ganska bra en sådan här dag. Nu har jag visserligen lite fusk med och har en externa ljusmätare i fickan, den kommer fram vid lite trixigare ljussituationer som inomhus.


Greta rastade lilla B Siwgr som var pigg och glad idag, hon drog ideligen för att komma åt det gröna gräset. De rastade och mös lite i sluttningen ner mot revinge fältet. B Siwgr är en fantastiskt liten häst som nu skall gå i någon form av pension, Greta och har haft bästa tänkbara lilla ponnyn att lära sig allt om hoppning, hantering av häst, mm.

_0014474-03042015-77

Sånglärkor som drillar i skyn, starar som gnisslar och sjunger på hustaken, gässen betar på åkrar, tranor som trumpetar i sina plogar på väg norröver. Livet är fantastiskt sådan här dagar.