Att ha för mycket prylar

När har man för mycket prylar? Var går gränsen när mycket blir för mycket? Jag har nog sannolikt för mycket prylar, jag har faktiskt inte helt koll på vad jag har för kameror, för objektiv, för tillbehör. Detsamma gäller för mina flugspön, flugrullar och fluglinor. Jag skulle nog säga att, jag ha passerat gränsen för vad som skulle kunna vara lagom.

Jag letar efter tre saker, tre viktiga saker. Det ena är en hårddisk med digitalbilder, den har bilder från 2015 bland annat. Jag ver hur den ser ut, men är lite osäker på vad den innehåller frånsett just bilder från 2015. En sån där gummerad ”semistötskyddad disk”. Den är egentligen inte stötskyddad, men tillverkaren lade till detta oranga gummi för att kunna sälja den lite dyrare. Alla gamla diskar som hade rörliga detaljer var känsliga, enda sättet att inte förstöra dem, det var att inte tappa dem. Just den disken är nu vilket fall borta.

Det andra och tredje som jag letar efter är två pärmar med negativ, en med färgfilm, samt en med negativ för filmer nummer 220-300. Den senare med enbart S/V film. Jag numrerade mina filmer löpande när jag började fotografera, blev lite jobbigt till slut och jag har nu frångått det till ett annat system.

Detta letande var någon form av upprinnelse och händelsen som fick mig att konstatera att jag har väldigt mycket, sannolikt för mycket, grejor.

Ett konstaterande

Jag letar på ställen jag normalt inte kikar. Där hittar jag nu alltså saker som jag helt glömt av, precis nu till exempel, hittade jag ett gammalt Nikkor 50mm/1.8 Ai-S, Nikons absolut minsta normalobjektiv. Helt glömt av att jag har ett sånt. Jag har nog 3, kanske 4, eller rent av 5 fem 50mm till. Då är åtm 3 AF objektiv, sedan har jag 50mm/1.8 manuellt som inte är lilla varianten, jag har ett 50mm 1.4. Helt galet, hur kan det ha blivit så här? Hur är det med andra brännvidder? Är det lika illa ställt som med 50mm?

Hur många kameror har jag då? Jag vet inte, men här kan jag leta i minnet. Lite tankearbete och jag kan räkna upp mina kameror.

Jag tror dock att jag låter bli, konstaterar bara att det är lite väl många. Problemt jag har är att jag lite snöar in på saker och ting. Jag har inte köpt kameraprylar på flera år, så detta som köpts på senare tid köpte jag under en kort period, innan det började stiga i pris och bli dyrt.  Vissa kameror och objektiv är gamla, från tiden i Örebro, 80-talet. Jag har även fått ärva kameror, jag köper kameror för att ha reservdelar. Ibland är bara lusten att få äga just den kameran så stor att jag köpt den. 

Frågan är nu – Har jag för mycket?

Tag som exempel mina halvformats kameror, jag använder primärt Fujica half och Fujica Drive.

Fujica half + drive
Fujica half + drive, med färg, resp. s/v film i.

Två väldigt bra och robusta kameror. Men de krånglar lite då och då. Jag har passat på och köpt när jag hittat reservkameror. Jag har nu 5 st sådana kameror, där åtminstone 1 inte fungerar. Det är relativt enkla kameror som går att reparera på egen hand om man inte har tummen precis mitt i handen. Då det inte går att få tag i reservdelar frånsett att ta från andra kameror av samma modell, ja, då är det att till att ha en buffert.  Där hade jag alltid två hus med mig, ett med färgfilm, ett med S/V. En sak som i stort sett alltid är trasig på dessa kameror är ljusmätaren, de tröttnar med tiden och visar fel värden, eller inga värdena alls till slut. 

Ett bildexempel från dessa kameror:

Ett montage som monterats ihop i Photoshop, 5 eller om det var 6 delbilderna, tagna med Fujica half, på färgfilm. Bilden är från Stenbrottet i Skrylle utanför Dalby.

Eller den här, tagen med min Fujica Drive och någon S/V film, en, nej två bilder på en äldre herre som satt och rökte cigarr utanför sitt hus i gamla stan i Stockholm.

Jag konstaterar bara att jag har mycket, men låter bli att rota i det mer än så. Som jag ser det så är de uppenbarligen inte vägen, och så länge jag inte skall flytta så är det väl OK att alla prylarna ligger här.