Revingefältet ett ganska unikt fält i Skåne och möjligen även i Sverige. Fältet är relativt stort och omgärdar bl.a. Krankesjön, sträcker sig även ut mot Vombsjön (dock ej ända ut till sjön), nuddar Revinge, Harlösa och Torna Hällestad. Ett fält där flora och till viss del även fauna är beroende av att växtligheten hålls i schack, dvs. den får inte växa sig för hög och ”buska igen ytorna”. Fälten skall hållas öppna och det sköts av de ca. 1500 kossor som går ute på fältet året runt och betar. Militären drar även sitt strå till stacken, Revingefältet är deras övningsfält, där körs och övas det med pansarfordon, jeepar, mm.

Det är rätt häftigt när man korsar en färist med bilen (färist=ett slags hinder för djur, förhindrar så de att inte kan ta sig ut från ett område via bilvägar). Inne på området kan man möta koflockar på flera hundra djur, djur som är vana med människor och inte är rädda, snarare tvärt om nyfikna och närmar sig om man blir stillastående.

Jag skulle ut för att försöka få lite bilder till en kommande utställning, jag hade pratat med Carl-Axel, som är den som driver KC-Ranch och av honom fått information om vad som skulle ske, det var ett par olika kogrupper som skulle flyttas mellan områden. Den ena var från södra änden på Krankesjön där de betat i några dagar, de skulle nu flyttas mot Södra Sandby och områden runt ”Svarta hål”. Det var närmare 600 kossor som i sakta mak, i ett långt led vandrade. Sakta mak är kanske inte helt rätt, det går tidvis rätt fort och korna löser flaskhalsar rätt smidigt, i grindöppningar så blir det automatiskt att de ökar farten lite och tar sig igenom. Den andra gruppen skulle flyttas från Silvåkra till området öster om Torna Hällestad. Passande så var vädret lite regntungt och mulet, vilket ger en passande lite dyster stämning.

De var 3 personer som gjorde jobbet, bilden nedan är från vägen mellan Stensoffa och Silvåkra. Leder det hela gör Carl-Axel Dahlgren, ägaren av KC-Ranch, ridandes i mitten omgärdad av sina medhjälpare.

Fotograferandet var inte helt enkelt, dels så vill man som fotograf inte störa och blanda sig i arbetet, det gjorde i detta fallet att det blev lite stora avstånd. Kossorna är otroligt nyfikna och står man så de kan få syn på en så är det stor sannolikhet att det kommer mot en.

Att hänga med gående är svårt om inte mer eller mindre omöjligt, fältet är inte precis som ett salsgolv, det är ett snubblande och vinglande, blött halt gräs, allt detta med kameran i skjutläge. Det var till att följa det hela med bil och försöka genskjuta på passande små vägar.

För mig personligen var detta lite av det roligare jag gjort och fotograferat på ganska länge, nu blev det kanske inte några superbilder, det krävs lite att man har mer koll på hur och var det kommer hända saker. Jag fick lite uppslag och idéer på bilder, så kanske längre fram kan dessa bilder bli verklighet. Kanske framför allt var det kul att få se detta i verkligheten, kändes lite som om man var med i en film med ”Cowboys” som driver kossor, trots att jag satt mycket av tiden i en liten Fiat Punto.

Jag fick även ett par bilder på Carl-Axel och någon av dessa kommer att hänga på utställningen i kyrkan 31/10. Det är nästa helg som min och Peer Eriksson utställning ”Olika, men ändå så lika” kommer att hänga i Torna Hällestad kyrka kl. 16-21. En utställning där människor i och kring Torna Hällestad skildrats, men även människor från andra världsdelar, vilka gör i mångt och mycket samma saker.

Här ovan är dagens ”Cowboys” och ”Cowgirl”.

Jag som vare sig är så värst förtjust i hästar eller uppskattar att vara i dess närhet tycker trots det att det var och är riktigt häftigt, skall dock medges att jag härdats av att tillbringa rätt mycket tid i stallet med mina döttrar.

För de som passerar Revingefältet ofta är det lätt att se att dessa djur verkligen har det som en ko skall ha det. Stora öppna ytor, ytor som betas året runt. Korna är sociala och otroligt nyfikna, vilket jag tycker indikerar att de är mår bra och inte är skrämda och skygga. Skötseln av dessa fält sker utan några tillsatser eller maskiner, det är korna och militären som håller fältet öppet och levande. Det finns flera studier som visar att mångfalden gynnas av naturligt betande och utan tillsatser av konstgödsel, det avspeglas i köttet som slutligen landar på våra tallrikar, en glad ko är nog en god ko. Korna fyller i detta fallet en viktig ekologisk funktion genom att hålla landskapet öppet från igenväxning, de betar av buskar, betar ned arter som kanske skulle skymma andra mindre konkurrenskraftiga arter. Samtidigt som gödslingen sker direkt från djuren.

Har man inte varit på Revingefältet så är det ett trevligt utflyktsmål, gärna i kombination med att kika på fågellivet i och kring Krankesjön, där det bl.a. häckar havsörn, sommargylling, pungmes, en massa änder, doppingar, i vasshaven så finns det massor av spännande fågelarter att spana efter. Det finns vägar runt hela sjön så det går att promenera runt hela sjön. Fältet har för övrigt en massa vägar korsande i alla tänkbara riktningar, notera att vissa är avstängda för allmänheten då det är militären som nyttjar dessa.

Tack till KC-Ranch med Karl-Axel för möjligheten att se detta på nära håll.