NOTE: Gammalt inlägg från 2017, publiceras nu då det legat i gömmorna. Malmöfestivalen har kört igång och massor av musik, kultur, mat med mera. En veckas intensiva evenemang, helt gratis! Banden avlöser varandra, och jag fick ett infall att fotografera några konserter med mina gamla Nikon kameror, gamla kameror med film. Dammade av min Nikon F3 och FM2 med de rejält tunga motorenheterna MD-4 och MD-12. Tog sikte på Malmö och en festivalkväll.
Hade det varit för 25-30 år sedan så hade min väska varit laddad med Kodak Tri-X, 3 olika objektiv och 2 kamerahus, i undantagsfall 4 objektiv. Ett kamerahus med vidvinkel (24mm) och ett med kortare tele (85mm), eller normalen (50mm). Vid vissa tillfällen så fick 180mm följa med. Idag är det lite annorlunda, filmen är inte Tri-X, den är rätt dyr, och jag är inte lika konsekvent med vilken film som sitter i kameran. Ofta är det Kentmere 400, pressad till 800 iso. Kentmere 400 är en kompromiss, den är 45% billigare än Tri-X, därav valet just nu. Idag konkurrerar S/V film med färg, så två hus, ett med färg och ett med S/V, dock samma objektiv som tidigare, 24mm, 50mm och 85mm. Har idag många fler kamerahus att välja på. Just idag var det Nikon FM2, bytte mellan 24mm och 85mm objektiven. Nu för tiden är zoomobjektiven valet för många, de har dels blivit så pass bra optiskt och är dessutom ljusstarka. Det är dock fortfarande fasta optik som gäller för riktigt ljusstarka objektiv, som normalen 50/1.4.
Hade egentligen släppt allt detta, gillar ju inte dessa bilder. Artister med en mikrofon, trista bilder. Nu lade vi dock dessa tankar och åsikter åt sidan för att försöka ta lite bilder. Hade siktet inställt på två olika konserter.
Första konserten, Damn! med gäster
I diket nedanför scen så var jag garanterat helt ensam med en så pass gammal kamera, en person bredvid mig filmade i stort sett den första konserten. Ljuden från hans Nikon D5 lät som en liten flygplansmotor, han (ja det var en man). Jag tog kanske 20 bilder totalt under konserten. Han måste ha tagit 20 bilder vid sitt första tryck på avtryckaren. Efter 3 låtar är det sedan slut, promenera ut från diket. Ja konserten är ju inte slut, men väl fotografering från diket framför scen. En gissning är att han hade 300-400 bilder, jag mindre än en 15-20del av det. Nu återstår ju att se om det blev bra bilder. Vilket ju är det viktiga.
Konserten var väl sådär, Damn! är i sin bästa stunder riktigt bra, men detta var kanske inte helt min smak idag. Det var en förfärligt hög scen, vilket är fallet på större scener med större publik, det blir lätt grodperspektiv på bilderna. Bilderna blev rätt trista. Är lite ringrostig på denna typ av fotografering, körde helt manuellt, både exponeringen och fokus gjordes manuellt.
Andra konserten Babian
Rockstage, en mindre scen i ett tält intill järnvägsstationen. Där är det rättigheter så många hänger i omgivningen för att kunna köpa en öl. Babian gör inte någon besviken, som alltid är det underhållning och full fart. Inomhus är det svårare med fotograferingen, ljuset varierar mer och det är dessutom inte lika mycket ljus. 800 asa är på gränsen till lite lite, hamnade ofta på 1/60 och max bländaröppning. Då måste dels skärpan sitta rätt och det får inte vara för mycket rörelse för att undvika rörelseoskärpa.
Då var konserterna avklarade för denna kväll. Tog lite bilder i omgivningen för att fylla ut rullarna.
Väl hemma blev det som på ”gamla goda tiden”, in i mörkrummet för att framkalla filmerna till dagen efter.
In i mörkret
Fumlande i ett dunkel, är detta verkligen vad man vill göra? Hade googlat lite för att försöka få så bra resultat som möjligt med Kentmere 400 filmen, i synnerhet då jag av erfarenhet vet att den är rätt kornig. Pressad och överframkallad så blir den ytterligare lite kornig. Vill även få lite bättre täckning i högdagrar.
Kodak Tri-X på sin tid var verkligen en mångsidig och bra film. Kanske man komma runt mina problem med Kentmere 400 med lite justerade processer, andra verkar ha lyckats lite bättre.Jag följer mina gamla metoder (80-talet) frånsett att ha bytt ut framkallaren D-76 mot en modernare. Har numera bytt ut Kodak D-76 framkallare mot Xtol, både miljövänligare och ger bättre resultat.
Slutsats
Detta är lite nörderi måste jag nog själv säga. Jag kan tycka att korniga filmer kommer till sin rätt på konsertbilder, det ger det lite hårdare och grövre uttrycket. Jag gillar ju dessutom bilder från film överlag mer. De ger ett mer levande intryck, inte så där perfekta, digitala bilder könns ofta lite för perfekta, men…
Är det då verkligen värt denna möda? Vill man enbart få så många skarpa bilder som möjligt, om det nu är vad man är ute efter. Då kan man lägga detta med film på hyllan. Det är mycket svårare, på alla sätt och vis. Fokusering är besvärligt, dagens kameror har autofokus. Dagens kameror kan anpassa ISO till varje bild, de klarar dessutom riktigt höga ISO värden utan bekymmer. Jag valde dessutom denna gång manuell exponering, mätte ljus och ställde in slutartid och bländare. Helt uppenbart är det betydligt lättare att fotografera med en digitalkamera.
En positiv sak är dock att jag kom hem med 72 bilder totalt, hade jag fotograferat digitalt så hade det varit många gånger fler, kanske även fler bilder som jag var nöjd med, vem vet?
Är jag nöjd med dessa bilder, njae, det skulle jag nog inte säga. Hade de blivit bättre med en digital kamera, nej jag tror inte det. Så vad är bristen och problemet? Faktum är att om man tar lite fler bilder på rätt sätt så ökar nog sannlikheten för en bra bild också, dock inte linjärt med antalet exponeringar. Det är lätt gjort att någon blinkar, det var en rörelse som sinkade bilden, ja det är mycket som kan inträffa. Jag skall dessutom medge att jag är rätt ringrostig på att fokusera lite snabbt. Det är mycket med grepp, tanke och handling som skall på plats, det skall sitta i ryggmärgen, det kändes lite ovant med detta nu.
Då jag tog upp mitt fotograferande på allvar igen för några år sedan och dessutom även med film. Det var då framför allt tanken att vara större format, negativ som var mins 6×6 cm, inte dessa som är 24x36mm. Jag till och med gjorde mig av med vissa av dessa grejor. Så framöver blir det nog mest stillsamma bilder med 35mm film, med den nya Contax T till exempel, eller med panoramakameran. På onsdag 16/8 kommer The Hives till malmöfestivalen, får se vad som landar i kameraväskan då.
Dagens kameror är riktigt bra på mycket
De riktigt stora förtjänsterna med dagens moderna kameror är dels AF, de fokuserar ruskigt bra och snabbt. Det andra är ISO värdena, de kan ändra ISO när som helst. Slutligen det går att mäta enklare med de moderna kamerorna, de har ofta punktmätning, vilket äldre kameror saknar. Motiv som ofta och mycket ändrar belysning, de är svåra med de äldre kamerorna, här är det annars inte några problem med exponeringen, det går bra med de äldre kamerorna.
Så en bra bild är en bra bild oavsett kamera, film eller digitalt. Det är ju trots allt bara verktygen. Jag kommer nog att köra med digitala kameror framöver på denna typ av fotograferingar. Det var nog mer nostalgi, tror jag, inte dumhet, och det var faktiskt kul.
En sak som dock är annorlunda mot då jag fotade mycket av denna typ av bilder är min syn, jag har faktiskt svårt att byta film i dåligt ljus. Det går inte fort som förr i tiden.