Genom åren har jag inte använt fjärrutlösare så värst mycket, trådutlösare vilket är en kort variant på fjärrutlösare, har kommit till användning lite då och då. Fjärrutlösare, nej, det har inte riktigt varit aktuellt. Till och med ordet känns lite märkligt. Det ändrade sig dock i och med mina studier på HDK-Valand. I mina gömmor letades fram min gamla pneumatiska, långa trådutlösare.
Då jag studerade foto på Valand så var det en komponent som var väsentlig och extra viktig i mitt arbete. Att få med människan i bilderna. Jag ville skildra de känslor jag hade över människans exploaterande av vår omgivning, miljön. Tanken var att det skulle komma med och illustreras med människor i bilden. Nu blev det inte riktigt så som jag tänkte mig från början. Initialt var tanken var att jag skulle ha med mig personer ut och dessa skulle jag regissera in på platser och poser i bilderna. Det slutade oftast med att jag själv var med på bilderna, exponerade med just en pneumatisk fjärrutlösare. Att det blev jag som var människan i bilderna var alltså mer eller mindre en slump, men samtidigt helt naturligt. Det visade sig vara svårt att få med personer ut på dagarna. Jag var ju alltid med ut, så det föll sig så att jag fick vara människan i bilderna.
Flera som kikar på mina bilder har noterat att det syns att jag använt en trådutlösare. Jag fotograferar som ni kanske redan anat analogt. Tråden är synlig och jag har inte försökt att redigera bort den. Ser inte helt poängen med det då det är jag som är på bilderna, dessa fjärrutlösare som är pneumatiska fungerar väldigt bra så länge det inte är längre avstånd än dessa max 12-13 meter.
Elektronisk fjärrutlösare
Har nu även börjat använda en elektronisk, både kamera och fjärrutlösare. Till på köpet är den dessutom trådlös och ger helt andra möjligheter. Räkvidden är betydligt längre än de 12-15 meter som den pneumatiska har. Den syns inte heller. Det är nu så otroligt mycket enklare att kontrollera resultatet, kan se om det ser OK ut på plats. Tidigare, med det analoga var det mer av en chansning, där krävdes framkallning innan man helt kunde se resultatet. Vilket i och för sig hade sin tjusning, ofta blev det OK.
