Kodak, ni förlorade just en trogen kund!

Vad händer Kodak? Misstagen radas upp, det ena efter det andra. Produkter som är felaktiga, kommunikation som inte finns. Priser, som skjuter i höjden. Vad är tanken och planen med alla dessa märkliga incidenter? Jag har nu gett upp och överger Kodak.

Sedan jag för snart 40 år sedan började fotografera mer på allvar har jag använt Kodaks filmer. Det var Ektachrome och Kodachrome diafilm, det var Kodaks olika färgfilmer, men framför allt var det Kodak Tri-X. Den svart-vita klassiska filmen. Den ha hängt med under många år och har många trogna användare världen över. Den går att pressa, den har sina kontraster, ett visst framträdande korn, egenskaper som värderats på ett bra sätt.

När jag återgick till det analoga fotograferandet under 2000-talet efter en period med uteslutande digital fotografi bytte jag film till Kodak Tmax. Framför allt var det då Tmax 400, ett otroligt fint korn och en tilltalande teckning. Passade i samma veva även på att byta filmframkallare från D-76 till XTOL. Där någonstans började krånglet.

Kodak Tmax 400 var felaktig

Det hann gå en tid med Tmax, jag noterade sedan att bilderna hade skuggeffekter, det var siffror i himlen. Det stod KODAK över mina bilder. Visst kan man få göra reklam för sina produkter, men jag väljer nog helst själv när jag vill göra reklam för något. Gör jag det så vill jag ha betalt för mitt arbete som reklampelare. Nu kunde det står Kodak rätt över ett porträtt, över en himmel, eller i sädesfältet. Inte riktigt vad man önskade sig.

Jag kontaktade Kodak (Kodakalarais), fick svar att det var problem med Tmax 400. Efter lite korrespondens skickade de ny film till mig, ett 50-tal rullar som det handlade om. Jag tror det löste mitt problem, har efter det sett någon enstaka felaktig rulle, men det kan vara gamla rullar som legat och skräpat. 

Kodak Xtol som är felaktig

Nästa incident är XTOL, framkallaren för svartvit film, den gav negativ som var otroligt tunna. Jag begrep inte vad som var felet med mina bilder, negativen blev nästan blanka, genomskinliga. Trodde det var min kamera som var felaktig. Då jag mestadels fotograferar med mina Hasselblad trodde jag att det var centralslutaren som gett upp. De brukar kunna tröttna och man får skicka objektivet på justering. Provade då andra kameror, med samma resultat. Vad är detta? Jag hörde efter med andra personer. Frågade om de visste ifall Kodak ändrat något i innehållet i XTOLen? Nej, det hade de inte hört något om. 

Skrev då igen till Kodak och frågade om XTOL var felaktig. Jo så var det, de hade problem med XTOL, den gav väldigt tunna negativ. Började nu bli lite trött på allt krångel med Kodak. Jag hade nu rätt många filmer som var mer eller mindre förstörda, de var otroligt tunna och innehållslösa. Problemet kvarstår idag, XTOL fungerar inte. Jag har 6 påsar XTOL som är oanvändbara. Kodak lovade i månadsskiftet december/januari att skicka nya påsar under februari. Det är nu början på maj och vare sig jag, eller någon, har sett skymten av några nya påsar med XTOL.

En kopp kaffe? Nej det är Kodak Dektol

Det är inte slut ännu. Dektol som är en av Kodaks pappersframkallare, den blev helt plötsligt brun som en kopp kaffe. Vad är detta? Den verkade fungera som den skulle, bilderna blev bra och vad jag kunde se var det inte några fel på resultaten. Däremot var det svårt att se bilderna i vätskan, en chokladbrun framkallare är inte en höjdare. Har hört av mig till Kodak, igen! Denna gång har jag inte fått något svar.

Priser som skjuter i höjden 

Som inte alla dessa problem med deras produkter var nog, priserna på Kodaks grejor stiger snabbt och mycket. Bara priset i sig är för mig ett skäl nog att se mig om efter andra alternativ. Problemet är att hitta dessa. Är man van vid en sak så är det inte helt lätt gjort att byta till något nytt. Jag har ju varit nöjd med resultaten, då allt fungerat. Priser är dock ett problem. Har skrivit om detta tidigare, i min text ”Film eller inte – en klassfråga”

Allt detta sammantaget är lite för mycket. Visst överseende kan man ha, men när det som hos Kodak radas upp fel efter fel. Priser som inte motsvarar kvaliteten, då har jag svårt att motivera mig att betala för deras grejor Jag har nu vilket fall tagit ett litet steg och har börjat utvärdera andra filmer och produkter. Vi får se var det landar, det tar tid. Det är inte bara att byta, och sedan tro att det blir tipp-topp. Som grädde på moset, Kodak är idag till stor del Kinesägt. Vet inte om jag vill stötta ett företag i ett land som är på global inköpsrunda och som har helt bedrövliga mänskliga värderingar.

 

 

Inspirationen tryter, vad gör man?

Alla som jobber med kreativa saker vet att det i perioder är trögt att skapa. Finns det några bra trix att använda för att ta sig ur den kreativa svackan? Droger är något som många hävdat är gångbart. Disciplin och struktur en annan. Miljöombyte brukar ju inte vara fel. Det känns inte som om det finns något generellt recept som fungerar på alla. Inspirationen tryter med viss återkommande frekvens, så är det nog.

För egen del vet jag att släppa det man gör och är frustrerad över för en stund, det är ofta bra. Att under den tiden dessutom träna något, det är kanske inte lösningen. Det är däremot alltid bra för humöret, frustrationen verkar svettas ut. Vad man gör tror jag inte är så viktigt, däremot är jag rätt övertygad om att ansträngningen måste vara så pass hög att du tvingas fokusera på att fortsätta, att ta dig samman för att utföra träningen. Tvingas släppa tankarna på det som känns tungt, det är tungt nog att ta sig igenom träningen. Fungerar nog alltid för min del. 

Söka nya vägar

Att ta en paus från det som känns jobbigt är sannolikt ofta en bra idé. Att kanske söka nya vägar för inspiration. Söka inom helt nya banor, inom områden som kanske är helt skilda från det man sysslar med. Varför inte naturen, den är nog det sista och enda som i långa loppet kan sägas vara bestående och ge ro. 

Det finns nog inte någon generell lösning, men har du/ni något tips. Hör av er, skriv i kommentarsfältet, dela med dig av ditt sätt att ta dig ur svackan.

Fujifilm PRO 400H läggs ned

För bara en kort tid sedan skrev jag inlägget om det lite snåla utbudet på färgnegativ film. Det gällde i synnerhet för 120 format. Fuji har under flera år successivt skurit ned tillverkningen av film. För några år sedan försvann de fantastiska direktfilmerna Fuji FP100, det var sedan Superia 200, med flera. Nu kommer även Fujifilm PRO 400H att försvinna. 

Läs Fujis information (PDF), så tråkigt. Utbudet blir smalare och smalare och med det krymper även möjligheterna runtomkring hela denna process. I det förra inlägget så efterfrågade jag lite enklare och billigare film, ”konsumentfilm”, där har inte Fuji någon 120 film denna PRO 400H var en film ämnad för en avancerad amatör eller proffs. Priset var även satt därefter, ganska högt.

Använder ni just denna film, passa då på att samla på er. 120 film har redan slutat tillverkas, 35mm film slutar tillverkas januari 2021.

 

Färgfilm för 120 format

Var är all färgfilm? Var är alla analoga fotografer? Relevanta frågor i dag. Finns det ett behov för färgfilm att fylla idag? Ja, skulle jag svara på den frågan. Sedan ett par tre år är det en stadigt ökande andel som fotograferar analogt igen. Dessvärre har frånvaron, behovet av film fram till för ett par år sedan minskat. Vilket medfört att utbudet på färgfilm minskat.

Ett påtagligt hål att fylla är för färgfilm och mellanformat (120 film). Här finns idag inte en enda mer prisvänlig film som är tillägnad den vanlige konsumenten. De filmer som finns kvar är Kodaks Porta och Ektar, Fuji som tidigare hade fler, har idag en variant kvar. Utöver dessa så är det Lomography filmerna, som vare sig är billigare, bättre eller vänder sig till normalkonsumenten. Det finns även Cinestill, och ett par tillverkare till. Inte heller de är billigare och de är även lite speciella. Totalt 15 olika filmer, detta är på en av de mest välsorterade handlare som går att uppbringa. I Sverige saknas ofta alla förutom Kodaks filmer.

Det är med andra ord en stor brist på film för mellanformat.Jag hade personligen och glatt fotograferat med Kodak Gold 200 för 120 film, eller Fuji Superia 200. Filmer som idag inte tillverkas.

Kan vi hoppas på att dessa kommer tillbaka? Tveksamt skulle jag nog säga, men man vet ju aldrig.

Gamla filmer kommer tillbaka?

Kan vi överhuvudtaget hoppas på att det äldre varianter av film kommer tillbaka, eller kanske att det rent av utvecklas nya? Ektachrome kom tillbaka, vilket i min värld är en synnerligen smal nisch, dyr som bara den och idag är det inte många som visar bilder med projektor som man gjorde tidigare. Jag skulle nog då säga att negativ färgfilm är en bättre säljande produkt än diafilm. Här får man det som många efterfrågar, bilder som är fysiska, kan sättas i album, kan ramas in och hängas på väggen.

Den kritiske kanske då säger, ”det kan du ju få på andra sätt”. Enklast är väl idag att via något av de företag som finns skicka in sina bilder via nätet. Jovisst är det så, men likväl är det något annat med just att få den egna filmen framkallad och se sina egna bilder. Mellanformat har inte mycket till val av film. Så jag håller tummarna att det skall komma lite Kodak Gold, Fuji Superia till 120 filmformatet. Under tiden får man väl hålla till godo med det som finns och kanske då vara lite snålare med exponeringarna.

Gunnar Smoliansky och Lars Grönwall i Tomelilla

Vernissagen blev inställd, öppettiderna ruckades, mer korrekt, konsthallen stängde under 3 veckor. Pandemin är verkligen trist. Det är nu snart en månad sedan utställningen öppnade. Idag passade jag dock på att se den, utställningen med Gunnar Smoliansky och Lars Grönwall på Tomelilla konsthall. En fin utställning som är väl värd ett besök. Tomelilla har verkligen bidragit detta året med ett flertal fina fotoutställningar. Är detta kanske sista i sviten av fotoutställningar som de visar?

Gunnar Smoliansky

Jag har sett ett flertal utställningar med Smoliansky tidigare och i vanlig ordning är det fina kopior, lite mindre format och riktiga mörkrumsprintar. Något som blir allt ovanligare. Både kopior från mörkrummet, men även formatet  med lite mindre kopior är allt ovanligare. 

Hans bilder med små betraktelser i vardagen, verkligen fina. En blandning av ögonblicksbilder, till små detaljer. Allt i svart vitt. Bilder som han hittar i sin närhet, i kvarteren där han bor och håller till. Det är lite fint att han inte åker långt bort för att hitta sina bilder. Han nämner det i en kort film som spelas upp på utställningen. De bilder jag tagit utomlands på, de skulle mycket väl kunna vara från Söder i Stockholm, det är små detaljer som inte har en stark geografisk koppling. På utställningen kan man se denna korta film där Gunnar själv berättar om sitt fotograferande.

Lars Grönwall

Lars Grönvall är även han en yrkesverksam fotograf. Han bilder på utställningen är lite av ett retrospektiv av han verksamhet genom åren. Porträtten är väldigt fina, en svit på Tore Skogman finns med där kontaktkartan visas upp. Det är även porträtt som går i samma anda som Richard Avedon, den vita bakgrunden, uttrycket på personerna och den svarta signifikanta ramen runt bilden. Han har även med en rätt stor del faktiskt, bilder på mönster, saker, delar av föremål. Ofta lite abstrakta. 

En fin utställning, den hänger till 10 januari 2021, passa på att se den. Den är värd ett besök. 

Läs gärna min andra sidor på Vakthunden, här tas lite andra ämnen upp.