Att framkalla bladfilm -erfarenheter

Framkalla bladfilm är för mig lite av ett sökande. Ett letande för att finna en metod som ger bra negativ och är någorlunda smidig. Har provat några olika varianter och har haft både framgång och bakslag. Delar här med mig lite av mina personliga erfarenheter. 

 

För mig var storformatsfotografering till för några år sedan något som verkade omständigt, svårt, men samtidigt spännande, utmanande och nytt. Hade under många år gått och närt tanken att prova. Fick för några år sedan lite slumpartat låna en en Toyo 45, det var så kul att jag kände att jag ville ha en egen 4×5 kamera. Kassetter och film är ett litet kapitel för sig, laddas i mörkt rum och en exponering per sida. Jag kom över ett stort parti kassetter 9×12 cm till ett mycket bra pris. Har utöver det en hög med 4×5. Dessa två (9×12 och 4×5) har samma format till det yttre, negativen är dock olika stora. 

Skålframkallning eller med trumma?

Kvar är själva framkallningen som känts lite omständig. Köpte mig till en början skålar och tillbehör för att framkalla i skål, vilket är lite som att framkalla papperskopior vid kopiering. Är man inte väldigt försiktig så får man lätt repor på filmen. Det går endast att framkalla något eller möjligen ett par ark åt gången så det blir lite för mycket jobb för få exponeringar. Det kräver dessutom ett helt mörkt rum och en hel del plats.  Denna metod avskrevs ganska omgående. Provade en lånad insats MOD54 till mina Paterson trummor, men tyckte det gick åt för mycket vätskor med den metoden. Hade dessutom lite problem med att filmarken lossnade, kan vara jag som agiterat lite för häftigt, gav det kanske inte en rättvis chans. Det är här samma procedur som som vid vanlig framkallning av film, dvs. stående trumma som måste vara helt fylld och man vickar på trumman som vid vanlig framkallning.

Roterande trumma med agiteringsmaskin

Sökte vidare efter lite information på nätet och fann en del. Beslutade mig för en Unicolor trumma för framkallning av papper ELLER film. Dessa  trummor tar 1st 8×10 ark eller 4st ark 9×12 alt. 4×5 (se bild nedan). Till detta så köpte jag en liten agiteringsmaskin, (uniroller, eller motsvarande från Beseler). Det är en maskin som man lägger trumman på, den roterar trumman och ger alltså kontinuerlig agitering. Detta köptes för några år sedan och allt detta köptes via Ebay, allt som allt betalade jag ca 500 för detta. Har använt detta under de senare åren. Det har fungerat väldigt bra och gett negativ som jag är nöjd med. Är lätta att ladda och krånglar inte.

Efter lite användande så har jag blivit lite bekväm, ville kunna framkalla lite fler ark per tillfälle. Köpte till en Jobo trumma, en trumma som tar 12st 4×5 ark. Är dock lite försiktig att ladda så många som 12 ark samtidigt. Har provat med 8 och det fungerar bra. Jobo tanken är en 2553 som ingår i 2500 serien, den tar olika modeller av spolar och jag använder 2509N . En framkallningstrumma som tar 2 spolar som vardera kan ladda 6 bladfilmsark (4×5 alt 9×12). Provade till en början 9×12 och det fungerade inte så bra. Det följer med och bör sitta ett par klossar som rör om vätskan och som stabiliserar spolarna, dessa klossar fungerar inte med 9×12, endast med 4×5. Vilket gör att framkallningen inte blev så bra med 9×12.

Jobo 2500 trumma på en Unicolor (uniroller) agiteringsmaskin.

En fördel med trummorna är den mycket effektiva användningen av vätskor. För att framkalla 4 ark i Unicolor trumman går det åt ca. 280 ml.  Jobo trumman är något liknande, för  8 ark så går det endast åt 560 ml. Har inte provat att ladda denna maximalt med 12 ark, det  kan vara så att det behövs lite mer vätska? Är lite osäker på åtgången då det inte listas åtgång för 12 ark, det tar vilket fall inte mer plats än 8 ark. Det som kan vara är att ytan på 12 ark kräver liter mer av framkallaren för att det skall framkalla jämnt och bra. I övrigt så är själva volymen vätska tillräcklig för att täcka filmarken.

Torkningen – sista momentet

Torkningen till slut är det som är lite bökigt, jag har nu börjat torka arken ståendes. Har fungerat bra hittills. Detta arbete med framkallning och utvärdering av den pågår kontinuerligt, känns dock just nu som om jag funnit något som fungerar bra. 

Detta är mina personliga erfarenheter som jag kommit fram till, inte några fullständiga utvärderingar på något sätt. 

Fram med storformatskameran

Ny idé, eller kanske inte…
Fotografera alla i familjen en gång om året, kanske inte så ny idé i sig, men lite kul. För någon månad sedan så tänkte jag att jag skall försöka fotografera alla i familjen på födelsedagen, så alla blir förevigade minst en gång om året i vart fall. Tyvärr kom jag på detta lite sent, hade ju varit kul att få igång detta från tidig ålder, i vart fall med barnen. Har ju visserligen massor av bilder på barnen, men inte systematiskt tagna och många är med odokumentade datum. Digitala bilder får man ju detta på köpet bara man ställer in rätt datum på kameran. Film däremot är inte lika lätt alltid, barnen som blåser ut ljusen på tårtan är ju annars enkelt att datera, men alla bilder är ju inte av den typen.

Testade lite på tjejerna igår. Så nu är snart Marta på tur med sin födelsedag, skall jaga Jerker och få någon bild på honom, och kanske även Lotta. Har nu äntligen fått ordning på värmen i rummet där jag framkallar filmen, det har varit en stadigt sjunkande temperatur, och innan jag tvingades ringa rörmokare så var temperaturen nere på 16 grader.

För att framkalla film vill jag helst ha 19-20 grader eller uppåt, och helst inte heller över 22 grader. Nu är det fixat så igår tog vi lite bilder som jag framkallade medan tjejerna kikade på ”Fångarna på fortet”. Hade kunnat göra något annat, det programmet har väl överlevt sig själv! Nu blev det vilket fall framkallning av film.

SF_8_4_340 SF_8_2_338 SF_8_1_339

 

Eyes of the Buddha

Har nu slutligen skaffat mig en egen storformats kamera, den jag skrev om tidigare och som jag provfotograferade med var en lånekamera, en smidig ”Fieldcamera” (som det heter på engelska), något svenskt ord som används känner jag faktiskt inte till, fältkamera låter lite märkligt. Denna införskaffade kamera är en Arca Swiss F-line, kanske inte den smidigaste kameran som man bara slänger ned i väskan och promenerar ut för att fotografera med. Den är visserligen inte stor, men ganska tung och formen är inte anpassad för en ryggsäck.

arca_swiss_4x5

Det är hur kul som helst med detta, tar tid och är omständigt! Toppen….

Det där med skärpan är dock ett bekymmer, jag är i allt större behov av glasögon och att se om skärpan ens är hyfsad på mattskivan är svårt. I detta fallet har man dessutom ytterligare bekymmer då ljuset utifrån gör att mattskivan inte blir så tydlig, det är därför man har det stora mörka tygstycket att täcka över med. Snålheten slog till då jag skulle köpa mig en lupp, satt och surfade runt på Ebay, luppar var det gott om. Köpte ett par luppar, men vilket skit! Den visar vare sig skarpt eller håller. Har testat den ett par gånger och den bara ramlade isär, dessutom är det en fläck mitt i, verkligen mitt i som är helt oskarpt, sicket plastskit.

Att fotografera människor är lite av en utmaning, ställa skärpan, då det är gjort så skall det bländas ned till uppmätt värde, ställa in rätt exponeringstid, stänga slutaren, slutligen spänna slutaren. När det är gjort så skall filmkassetten stoppas i, dra ut filmkassett locket, för att till slut trycka på avtryckaren, i allmänhet en trådutlösare. Att be någon stå still under denna tid är inte alltid helt enkelt, jo att be någon stå still är enkelt, det svåra är för den som skall stå still. Är det dessutom ett litet barn så är det sju resor värre. Det funkade denna gång, jag provade denna kamera på Greta med Snabel och på Buddha, Buddha var inga problem höll sig still hela tiden!

Barn med elefant

Barn med elefant

 

Eyes of the Buddha

Eyes of the Buddha

 

Filmen är jag dock inte så impad av. Fick med lite Ilford HP5+ då jag köpte kameran, tycker att den blev lite trist i gråskalan och inte någon riktig svärta. Rätt utslätade negativ och mest lite gråa toner. Detta var första gången som jag använde Ilford HP5+, skall kanske inte dra några slutsatser efter ett försök, men dessa filmark framkallade med D76 utspädd 1+1 verkar inte spela så bra tillsammans. Har någon bättre erfarenheter av denna film och kanske lite tips på hur den skall framkallas så hör gärna av er.

Nytt gammaldags verktyg

img__LF_vs_gaffel-127

Vildsvin med äpple

Kameran är ett verktyg som gör det möjligt att fånga ett kort (eller långt) ögonblick. Hur den gör det är inte väsentligt, bilden fastnar på en film, en glasplåt eller kanske lagras i ett minne. Det är lite magiskt, eller kanske inte.

Fotograferar gör man av lite olika anledning, en del gillar det tekniska mer än det bildmässiga innehållet, en del gillar både och, en del bryr sig inte alls om det tekniska. Sedan finns det ju kombinationer av dessa av olika grad. Vanligast är nog att man vill dokumentera något, för att minnas. Semesterbilder, när barn växer upp, på olika evenemang, mm. Stundens ingivelse styr vad som fastnar. Alla (mer eller mindre) har idag även en kamera med sig, vilket gör att det är lätt att fånga ögonblick. Kameran har dock inte något direkt egenvärde i sig, för de allra flesta i vart fall.

 Förr så kunde man fotografera med sin telefon, idag kan man prata i sin kamera!

Kameror idag är otroligt bra rent teknisk, det har aldrig varit enklare att få bilder än idag, är ljuset bara tillräckligt så tar faktiskt mobilkamerorna hyfsade bilder. Det har heller aldrig tidigare tagits så mycket bilder och publicerats (sociala medier och internet) så mycket bilder.

Jag skrev vilket fall i ett tidigare inlägg om att hantverksyrken är en tynande skara yrken, till dessa räknar i vart fall jag gamla tiders fotograferande och sysslor runt detta som hör ihop med fotografering, så som ljussättning, mätning av exponering, mörkrumsarbete, mm. De moderna kamerorna sköter det mesta, knäpp och bilden är i hamn. Mörkrumsarbetet är idag ersatt med sittande framför datorn och ”framkalla bilden”, inte att förringa men knappast ett hantverk på samma sätt. Därmed inte sagt att en bild blir bra med dagens alla tekniska hjälpmedel, inte heller att det blev bättre förr.

Det som behövs för storformats fotografering, det som saknas är ett bra stativ

Det som behövs för storformats fotografering, det som saknas på bilden är ett bra stativ

Jag tror i många fall så kommer nymodigheter, de försvinner sedan ut bakvägen igen, det gäller så mycket. Vem minns inte bakmaskinen, den var årets julkapp för en massa år sedan, ser aldrig någon idag som använder den. Eller har jag kanske bara missat det? Likaså fjolårets  tramsiga ”aktivitetsarmbandet”, enligt mig en helt onödigt pryl! Stressande, batteriberoende och vad säger det egentligen? Det är väl inte så svårt att konstatera att man rört på sig, sovit, suttit still, mm. . Armbandet är ju inte precis någon som ställer diagnoser, det är ju stora felkällor med dessa prylar.

Tänker nu även på alla dessa ”smartwatches”, jag fattar faktiskt inte vad dessa är till för, de går ju inte att prata i och de visar ju knappt tiden utan en massa märkligheter, vad för tomrum fyller dessa? Skall jag ge min profetia över deras framtid, de är borta om några år.

Jag personligen blir väldigt trött på allt som är beroende av batterier, vi har hur mycket grejor som helst hemma som behöver batterier för att fungera, fjärrkontroller, klockor, små lampor. Ett armbandsur som laddar upp sig själv (finns olika lösningar) är väl optimalt. Det visar dessutom tiden utan en massa spruckna displayer och knapptryckningar, strålande! Dessa gamla kameror som var mekaniska och faktiskt kunde lagas då de gick/går sönder, I like!

Hur som helst, mycket text för att komma till det jag tänkte från början. Jag har fått låna en storformatskamera, se bild nedan. Det är verkligen ett väldans massa pysslande innan en bild exponeras, bli tagen och för att inte tala om innan bilden kan betraktas.

Bildens detaljrikedom är makalös och bilderna blir väldigt fina i sina toner, jag fotograferar till 99% svartvitt och då är gråskalan det man syftar till, den är ljuvlig. Jag provade kameran och knäppte två bilder, de finns en nedan och en överst. Negativen är 4×5 tum, dvs. 4st av dessa täcker ett A4 papper.

Jag ville prova detta av flera skäl, dels så ville jag verkligen lära mig hantverket och få prova att fotografera med dessa stora kameror som ser gammaldags ut, de saknar allt vad tekniska finesser heter, eller gör de verkligen det? Faktum är att de saknar batterier, MEN de har saker som inte någon av dagens digitala kameror har, de kan svängas, böjas och förställas i alla tänkbara leder. De används dessutom av många fotografer även idag, Paolo Roversi, Sally MannMark Seliger, Gregory Heisler, Hans Gedda, för att nämna någora, men även mindre kända som Thron Ullberg, m.fl..Optiken till dessa kameror är otroligt enkla och skarpa.

Att fotografera med dessa prylar är lite meditativt för vissa, för andra är det helt enkelt ett redskap som ger precis det som önskas. Det ger oavsett anledning makalöst bra kvalitet, om man gör rätt, dvs. om man kan hantverket! Ingen anledning till val av utrustning eller tillvägagångssätt är väl mer giltig eller mer rätt än någon annan, att det är mer hantverk över det är dock ett faktum. Det är dessutom väldigt roligt! Bilderna kommer inte till sin rätt på en webbsida, dessa negativ kan förstoras upp mycket och ger detaljrika fina bilder, här har faktiskt inte det digitala mediet något att sätta emot, digitala kameror med någon slags motsvarande upplösning är även idag omöjliga att jobba med för de allra flesta, bilderna blir så ofantligt stora att normala dator, ej ens rätt kraftfulla maskiner klarar av att bearbeta bilden. De är för övrigt VÄLDIGT DYRA.

Kommer dessa stora ganska otympliga kameror att försvinna, nej det tror jag inte. De kommer heller aldrig att bli vanliga. Digitalkameror har kommit för att stanna, hur dessa sedan utvecklas, ja det  är svårt att sia om.

Jag har förstått att det på senare tid har blivit ett litet uppsving med analogt fotograferande, men det kanske är som med hippsters och deras prylar, lite coolt i vissa kretsar. Eller så kanske det är som med mycket annat, fler och fler inser att det finns poänger med att fotografera analogt med film.

 

Json

Json