Det var en gång ett träd

Träd, en alm

Den gamla almen på Revingefältet har nu rasat, det var till slut  en storm som fick den på fall.

För cirka 200 år sedan, kanske mer, landade ett litet frö från en Alm på marken ute på Revingefältet. Det var kanske inte ett öppet fält på den tiden, det var kanske en skog, mängder av träd, kanske något annat. Försvarsmakten höll definitivt inte sina övningar på fältet. Inte gick det heller 1500 kossor och betade på markerna omkring. 

Fröet kunde vilket fall gro och upp växte ett ståtligt träd. Trädet växte sig allt större, det blev en hel värld för andra växter, lavar och svampar som alla levde på och i det. Insekter åt på trädet, fåglar byggde sina bon på trädets grenar. Ålder och alla angrepp gjorde trädet svagare, det dog sakta men säkert. För ganska många år sedan så dog det dock helt, barken trillade successivt av och innanmätet bröts ned av svampar och olika insekter som levde i trädet.  Kvar blev en ståtlig siluett mot himlen. 

Träd, om de får leva och stå oförstörda, bär ofta på en lång historia, de kan leva över många mänskliga generationer. Vad har egentligen skett i omgivningarna, hur såg det ut i dessa områden då trädet växte upp? Ett träd som detta har varit med om så mycket. Tänk om det kunde berätta vad som hänt genom åren. Resligt som det är så har det säkert en fantastisk utsikt från toppen. 

Träd, en gammal Alm på Revingefältet

Almen på Revingefältet, augusti 2017

Nu är det slut på det. De senaste stormarna som kom in över Skåne under oktober 2017 fick till slut trädet på fall. Trädet var sedan länge hårt anfrätt och angripet. De flesta grenarna var av och endast ett par av de grövre grenarna högst upp trädet var kvar. Det låg många grenar på marken, mer eller mindre förmultnade. Här fick naturens kretslopp sköta det hela.

Alm på RevingefältetLite vemodigt att åka förbi det gamla trädet, det kommer nu sannolikt att förmultna snabbt. 

Ett fallet träd, en gammal Alm.

Den gamla Almen togs av höststormarna.

 

Läs gärna mina andra sidor Vakthunden och Velocipeter

Göteborg med tjejerna, skivaffärer och en ny(gammal) kamera

För mig som 60-talist med ett stor intresse i musik, en samlarinstinkt, och förkärlek för det som är ett eller kanske ett par snäpp äldre än det som råder. Tänker nu framför allt på LP-skivor. Att gå till den lokala skivaffären och se på listan med veckans nysläpp av LP-skivor, en höjdpunkt då det begav sig. Göteborg är en guldgruva för LP samlaren. Vi åker alltså dit för att gå i skivaffärer.

DSC_0988-01

Bengans skivaffär och Café. Uppskattat av alla, för vissa för skivorna, för de andra för fikat!

I vår familj är musik en viktig del av vardagen, helgen, livet, ja utan musik skulle det vara ganska mycket tomhet i vårt hus. Alla i familjen är på ett eller annat sätt intresserade av musik. Sedan länge har Spotify family (för alla 5) varit en del av månades utgifter. Barnen har nu upptäckt mina LP-skivor, kanske inte det att lyssna på själva LP-skivan, nej mer det fysiska, det som verkligen är unik för LP-skivan. Ett riktigt omslag, att kunna hålla i skivan, skivomslaget. Det finns hopp för barnen. 

Göteborg ToR för att shoppa

Efter lite påtryckning  från framför allt tjejerna, var det inte så svårt att övertala mig att åka till Göteborg för att gå i skivaffärer. Jag har inte handlat skivor på detta sätt på ganska många år nu.  LP-skivsamlingen är rätt konserverad och fixerad i omfattning. En och annan LP köps, men det är mycket sällan. Så att barnen blivit intresserade av just LP-skivor är ju något som gläder ett samlarhjärta. LP-skivan har ju fått ett rejält uppsving, säljer bättre än på många år. De företag som fortfarande existerar och graverar skivor hinner inte med, väntetider på 14-15 veckor för att få en skiva graverad är inte någon överdrift. 

Jag för min del hade köpt en ny/gammal kamera, en 4×5 kamera i trä. Hade letat efter en fin och smidig liten (storformat) kamera i säkert något år, de är dock rätt dyra, och ovanliga. Hittade slutligen en, säljaren bodde inte långt från Göteborg. Fick kameran levererad till min pappa som bor mitt i Göteborg. Resan hade alltså fler syften, hämta kameran och köpa skivor.

Göteborg är ju en trevlig stad att gå i, lagom stor för att promenera till alla intressanta affärer. Vi bokade tågbiljetter på ett tidigt tåg, ville ju vara där innan affärerna öppnar. 

I väntan på tåget

Trött, väntar på tåget.

Väntan på tåget.

Väntan på tåget.

Tåget gick rätt tidigt så vi fick skjuts in då även bussarna är allt annat än pålitliga. Nästan helt ensamma i kupén. Resan tar knappt 2 timmar så det är inte en betungande resa. En bra bok gör att det känns som om man just klev på tåget, men i själva verkat var vi redan framme. Dessvärre blev dock inte återresan lite smidig, då visade sig SJ från den sida man tyvärr är rätt van att se nuförtiden. En dryg timmar försenad, det redan från start i Göteborg.

Dagen då vi åkte var en av de där dagarna då det var vinter på riktigt, 9-10 minusgrader, knarrande snö på marken. En blå himmel och solen sken. Så var alla vintrar då man växte upp, eller? En krispig och vintrig dag i Göteborg väntade oss alltså.

Musiksmaken är som baken

I vårt hus kan det vara en huggsexa om stereon i köket, det är den stereo som går varm, det är den stereo som står i det rum som ligger mitt i huset, det rum som det nästan alltid är någon person i. Är det inte radion så är det strömmad musik som ljuder ur högtalarna. Alla vill bidra, lägga till låtar i spellistan, först till stereon har beslutsrätt, eller?

Catpeople!

Catpeople!

Skivaffärer på ett pärlband, länge leve LP-skivan

Väl i Göteborg startade vi rundan vid Götaplatsen, eller i vart fall i närheten av den. Där bor min pappa, tjejernas farfar. En fin promenad väntade på vägen ut till Bengans skivbutik, belägen på höjden vid Stigbergsplatsen. Vägen dit är en trevlig promenad via ett flertal fina antikvariat, och skivaffärer visade det sig, plus en mängd andra affärer. Jag tappade räkningen men det är inte långt från en sanning att vi säkert besökte 8-9 skivaffärer innan vi var framme vid Bengans. Ganska otroligt, det är faktiskt bättre än på den tid då jag besökte Göteborg med siktet inställt på att besöka alla tillgängliga affärer för att handla skivor. Vissa har hängt med länge, Dirty Records, idag en liten affär med ganska magert utbud, till Andra långgatans skivhandel, en riktigt stor och bra affär. 

Hade nog inte kunnat ana att ”Onkel Kånkel’s – Gyllene tider” skulle betinga ett pris på 1200:-. Det var en skiva som visserligen inte gavs ut i så många exemplar, men suget efter skivan var ju inte så det köades utanför affärerna. Den var inte heller så het på skivtallriken vid besök. Minns inte helt säkert vad jag betalade, 10-30 kronor, kanske. Bra värdestegring. Jag köpte den dock för dess fantastiska innehåll, inte som en ekonomisk investering.

Gyllene tider!

Gyllene tider!

Det räcker med att gå tillbaka ett par år i tiden, hade då aldrig kunnat gissa, hoppas, ana att man skulle gå runt i skivaffärer med i stort sett endast LP-skivor, dessutom med sina barn. Tror att vissa grejor har gått hem, trots allt. 

 

Nedan är lite bilder från en heldag i Göteborg. Vi gör om det, vi skall inte heller vänta så länge på att göra det. Det var fantastiskt trevligt. Det är inte avståndet och språket som är avgörande. Behöver inte åka runt i vida världen för att upptäcka nya saker, det är ju naturligtvis också spännande, men en så enkel sak som att åka till Göteborg kan ju vara riktigt najs!

Vi bidrog inte heller till så mycket med negativ klimatpåverkan genom att flyga runt, handla en massa nytt. Vi åkte tåg, och vi köpte begagnat! 🙂

Ett tydligt tecken på att man blivit äldre är att man dels kan jämföra med det som varit, dels kan tycka att det var bättre förr. Detta är bättre än att leta CD-skivor, detta är bättre än att handla musik på nätet, detta är kul, detta är nostalig, detta är ett bestående värde. 

Det låter dock helt ok att lyssna från Spotify (i en enklare stereo i vart fall). Framför allt är ju tillgängligheten ett stort plus. 

_0017906-05012017-265

Andra långgatans skivaffär i Göteborg.

_0017909-05012017-265

Provlyssnar i på några LPs i Andra långgatans skivaffär i Göteborg.

_0017924-05012017-265

Bengans skivaffär i Göteborg. Fiket är väl så där, får nog säga detsamma om skivaffären, den har varit bättre. Vi hade dock kul!

_0017897-05012017-265

Inga sura miner, trots att SJ var dryga timmen sen redan från start i Göteborg

_0017908-05012017-265

Marta var målinriktad och fokuserad i sitt letande, som i så mycket annat hon tar sig för med.

_0017904-05012017-265

Greta var inte helt övertygad om skivaffärernas förträflighet, inte hela tiden vilket fall.

_0017896-05012017-265

Kåseberga på en av årets sista dagar

Stormen Urd har bedarrat, kvar är nu endast minnet. Det blev inte några svårare skador, de fysiska spåren är nu i stort sett borta, till och med den gamla sjön har lagt sig. Kåseberga är tomt, en och annan lokalt boende, rastande sin jycke, eller kanske spanande efter fågel. Där är dock precis som jag, några som kommer utifrån. Den lokala fiskaren kommer in med mager fångst, allt ryms i en liten ynka låda.

 

Jag fick i mellandagarna på posten en fantastisk bok. Hittade den på ett antikvariat i Kalmar, Lennart Olsons – FotografierLennart Olson var en konstfotograf, kanske mest känd för sina Brobilder. Han har dock gjort mer än så, han har kanske framför allt producerat en mängd filmer till SVT. Lennart Olson var en av fotograferna i Tio fotografer

dsc_0968-01

Jag minns så väl en utställning på Fotograficentrum i Örebro med Lennart Olson och hans fantastiska brobilder. Det var några år sedan, någon gång under 80-talet. Lennart var en mästare på flera hantverksmässiga processer för att ta fram bilder, bland annat gummitryck. Hans ofta väldigt grafiska och formstarka bilder, de blev tredimensionella med gummitrycket, desto djupare svärta desto tjockare lager med gummi. En fantastisk inspirationskälla för det egna fotograferandet. Hade även gärna haft en av hans foton på väggen. 

Efter att ha bläddrat i den boken så infann sig en hunger på att ge sig ut, fotografera, kanske framför allt att vara ute och besöka spännande nya platser. Att fotografera just broar kanske inte är vad man skall ägna sig åt. Skåne har dock så mycket annat att besöka så det är inte där begränsningarna finns. Bara att ge sig ut.

Kåseberga

Kåseberga på sommaren och Kåseberga på vintern är två helt skilda platser. Den lille hummern med skylten som den har hängande runt halsen, mest för att skydda sig själv är undanställd, kommer fram lagom till våren/försommaren. Sommaren, fullt med turister. Vintern i stort sett tomt.

wp-image-193695902jpeg.jpg

Har besökt Kåseberga ett par gånger nu under den senaste veckan. Dels under en av de sista dagarna på 2016, då var det endast en kort visit till hamnen.  I hamnen var det i stort sett folktomt, frånsett en fågelskådare som spenderade runt 350 dagar om året räknande fågel i området runt Kåseberga. Jag kunde utan kikare konstatera Ängspiplärka, Havsörn (subadult), Sidensvasar ca. 40 st, utöver dessa var det en mängd olika änder som flög runt ute över det öppna havet.

dsc_0974-01

Det andra besöket var i  början på det nya året, 3:e januari. Rätt trist väder under dagen, som dock började fint med frostnupen morgon, vilket övergick till mulet och sutligen regn. Denna gång besökte jag Ale stenar, fritt från både turister, och får som annars betar på platån där Ale stenar ligger. Har försökt att få till bra bilder på stensättningen, det är inte helt enkelt. Förra gången jag var här, i fjol vår så hade jag en ide om att släpa med mig en liten stege. Det blev i vart fall inte så denna gången, får se framöver om det kanske åker med en stege.

dsc_0970-01

 

Urd på film – nästan

Stormen Urd drar in över landet och SMHI går ut med varningar över sydvästra Sverige. Mitt i den värsta resehelgen över hela året så skall det komma in en storm. Så lägligt!

dsc_0912-26122016-258-redigera

Tillsammans med en mängd andra resenärer så åkte vi söderut i Sverige under gårdagen, julhelgens annandag. Stormen Urd drog in över landet och gjorde helt onödigt och ofrivilligt resan ned till skåne lite mer dramatisk än vad vi önskade. SMHI hade gått ut med varningar och vi såg framför oss en förfärlig bilresa, mängder av andra resenärer på vägarna, en stark västlig vind, nederbörd i form av snö och regn. Usch! 

dsc_0950-01

Vi sträckte på benen vid Brahe hus, knappt halvvägs till skåne. Jag tog då några bilder på den gamla borgen i dramatiskt ljus. Här började det torna upp sig ordentligt, snö började yra i luften, vinden var upp vid borgen väldigt stark. Hade oavsett väder planerat att stanna här på vägen ned, kamerorna låg fint packade och enkla att plocka fram, det var dock ett sånt skitväder och en sådan stark blåst att de fick bli kvar i bilen.  Hade planerat ett foto för 4×5 och storformatskameran. Hade aldrig funkat i denna blåst.

Nu blev det instället några bilder med betydligt mindre och smidiga kameror. Jag fick alltså inte Urd på film. En annan  gång! Nu lär väl aldrig Urd dyka upp igen, men kanske blir det Verdandi, eller Skuld, kanske kan det bli på film. Det blev nu dock digitala bilder denna gång, lite fusk!

Vi landade i skåne helskinnade, mörkret hade lagt sig och blåsten höll på att nå ned till skåne och paradiset i Torna Hällestad.

Som man brukar säga borta bra, men hemma bäst!

dsc_0917-26122016-258-redigera

Får mig att tänka på Batman.

Upp

Brahe hus lockar alltid lite, hänger nog i sedan barnsben då sommarsemestrar ofta passerade denna gamla borg, Gränna och det stora trollet i Jönköping/Husqvarna. De ligger som ett pärlband utmed Vätterns östra sida. 

dsc_0948-02

Denna bild togs på vägen upp, det var precis i skymningen och jag blev lite glassugen!