Lördagsförmiddag med Greta och Laban

Promenerade till stallet med Greta i början på november. Greta skulle rida ut i Björkensdal med Laban. Jag tog med min gamla Nikon FM2, laddad med en rulle svart/vit film, hade alltså 36 bilder på mig för att dokumentera deras förehavanden denna dag. 

Nedan finns några av bilderna från vår lilla tur ut i naturen, Greta och Laban körde på i full fart i backarna i Björkensdal. Fåren verkar ha åkt hem så Laban och Greta kunde flänga runt som de ville.

 

Läs gärna mina andra sidor Vakthunden och Velocipeter

Växter och en strand

Bild

Strandiris, stileben

Strandiris i flaska. #ArcaSwiss, #NikkorW180, #Fomapan400, #storformat, #analog, #largeformat, #9×12, #blackandwhitephotography, #stillife

Stenåsabadet, Öland

Stenåsabadet på Öland, oktober 2017. #hasselblad, #tmax400, #analog, #blackandwhitephotography

Björnloka

Björnlokor på Hörte strand, oktober 2017.

Strandväg, Mossbystrand oktober 2017. #Hasselblad, #tmax400, #6×6, #analog, #blackandwhitephotography

Lagring, är det ett framtida problem?

Jag får ibland frågan varför jag fortfarande fotograferar med film. Varför gör jag det, i synnerhet då det är så otroligt enkelt och snabbt med digital fotografi? Bilderna, slutresultatet är självklart en anledning. En annan är lagringen av bilderna. Varför skulle lagring vara en anledning till att fotografera med film? 

Jag tycker att lagringen av bilder är ett problem, jag är dels lite slarvig med säkerhetskopior. Det får man inte vara, inte med digitala bilder. Digitala bilder borde åtminstone finnas i två kopior. En trasig digital fil, det innebär en förlorad bild. En havererad disk, det innebär många förlorade bilder. Sköter man sina säkerhetskopior så finns det nya kopia att använda. Detta system bygger på att man verkligen tar säkerhetskopior. Jag är personligen lite slarvig med det. Senast härom dagen förlorade jag en bild som jag var/är lite nöjd med. Råkade av misstag radera den inne i redigeringsprogrammet. Det var helt och hållet mitt fel, men det är ju så här det är. Alla kan göra misstag som detta. 

Hårddiskar

Hårddiskar för lagring av digitala bilder.

Filformat kommer och går, analoga format består

En annan anledning är filformat, de kommer och och de går. Vem kan säga med säkerhet att det kommer att vara enkelt att öppna alla format i framtiden? Tänker då inte enbart på själva bildfilerna, nej även själva formaten som datorernas operativsystem har. Det är så många saker som ändras hela tiden, det är filformatet, det är diskarna ( de blir större och större), kontakterna (USB, micro USB, mini USB, FireWire, SCSI, …), det är lite av en djungel med alla sladdar hemma. 

Inga fler Vivian Maier

Digital fotografi inbjuder inte till några fler Vivian Maier. Tänker då framför allt på att okända fotografer inte kommer att upptäckas så som Vivian Maier. Ingen kommer i framtiden att gå på en loppis och ropa in en kartong med gamla hårddiskar, eller har jag helt fel? Vem kommer att hantera alla ”moln med data” i framtiden. Kommer dessa så kallade moln att bestå? Sannolikt inte i den utformning som det är idag. Det räcker för övrigt att gå tillbaka 10-15 år i tiden, den tidens gamla diskar går inte att ens ansluta till en dator, inte utan en massa jobb och besvär.

Det finns fler olika anledningar till att bildskatter inte kommer att hittas i framtiden. Dels så håller inte digitala media för ovarsam hantering, filmer som väl är framkallade är däremot tåliga. De kan bli lite repiga och tillknycklade och ändå vara användbara. En disk, ett minneskort, vad det nu kan vara, är inte tåligt, det tål inte vatten, det tål inte smuts, det tål överhuvudtaget inte ovarsam hantering.

Digital fotografi är lite som att fuska

Nu är det inte enbart lagring som gör att jag i allmänhet väljer analog fotografi före digital. Jag tycker ofta att det känns lite som fusk med digital fotografi. Låter kanske märkligt, men det är så enkelt och snabbt. Har facit direkt i kameran, utan några omvägar via framkallning och kopiering. Är inte det bra då kan man ju fråga sig? Självklart, det är ju jättebra för skapande av bilder. Det gör att många fler kan skapa bilder, går något galet, börja om omedelbart. Bilden är ju i de flesta fallen det som är den slutliga produkten. 

För mig är det inte helt så. Digital fotografi är lite för tillrättalagt, lite för skarpt och ofta för perfekt. På de flesta digitala kameror kan man se resultatet direkt på den lilla skärmen. Analogt fotograferande är helt annorlunda, här är det många steg innan man kan se hur resultatet blir. Här tvingas man på ett helt annat sätt att tänka sig bilden, hur den slutgiltiga bilden skall se ut. Detta gäller i synnerhet svart-vit fotografi, färger och toner blir återgivna i en gråskala.

Analog fotografi är inte heller lika förlåtande, tag som exempel skärpan. En felaktigt fokuserad analog bild, den är oskarp oavsett hur man ser på det. En digital bild går att fixa till i datorn, faktum är att det är mer regel än undantag att det är så. Detsamma gäller till viss del även med exponeringen. Digitala bilder går att rädda enklare än analoga om man skulle missa exponeringen, det vill säga om man mäter ljuset fel.

För att komma tillbaka till lagringen. Analog fotografering, med en massa pärmar med negativ, är det så bra och fungerar då? Det är kanske inte helt perfekt det heller, men för mig är detta idag ett bra sätt som fungerar. Dessutom är det roligt med fotografi på film, inte att förringa.