Skapas kreativitet genom begränsningar?

Skapande går i vågor, ibland flödar idéer, tankar och kreativa processer genom huvudet. Ibland är det precis tvärstopp,  en stagnation.  Det blir stampande på samma plätt, i samma spår. Vissa målar solnedgångar hela tiden, andra fotograferar samma platser i samma vinklar med samma komposition, precis som många andra redan gjort. Hur kan man komma vidare? Går det att göra något åt detta dilemma?

I en kurs jag läst under hösten var ett moment Kreativa begränsningar. Vi skulle under det momentet sätta upp begränsningar för oss själva. Dessa begränsningar skulle sedan efterföljas vid skapandet av en kort film. Exempel på detta är Dogme 95,  kanske mer känt som Dogma filmerna. 

Det digitala hämmar kreativitet, eller?

Skrev lite kort om detta tidigare, se Digitala eran dödar kreativiteten. I den texten refereras till Wim Wenders, han är kritisk till alltför mycket teknologi och i synnerhet alla smartphones som påstås boosta det kreativa arbetet. Han säger: ”Teknologi hjälper inte, det stjälper”. Jag håller i stora drag med honom, det är inte bättre idag trots alla hjälpmedel, det är inte en högre kreativitet och/eller högre kvalitet på det kreativa arbetet. Jag tror dock inte att det är en så svart/vitt värld, för vissa så är det definitivt ett fantastiskt verktyg med de digitala och elektroniska verktyg vi har till vårt förfogande idag. 

Däremot tror jag inte att allt skall vara enkelt och lättillgängligt. Går saker för lätt tvingas man inte in i situationer som kräver kompromisser. Situationer som gör att man måste begränsa sig, de kräver mer eftertanke för att lösas. Att ta sig ur sin komfortzon brukar man ibland tala om, ge sig ut på obanad mark, i okänd terräng.

Kvantitet inte lika med kreativitet

Tag som exempel fotografering med digitala kameror över lag, jämför det med gamla tiders analoga kameror, de med film. Eller kanske ännu längre tillbaka de som hade en glasplåt. Det har tagits bra bilder under alla tider, jag skulle inte vilja påstå att dagens digitala bilder är bättre än gamla tiders analoga bilder, annorlunda är de, men inte bättre. Fotografera med film innebär definitivt mer jobb, det finns ju inte heller ett direkt facit på hur bilden ser ut så man är lite ute på okänd mark, i vart fall tills filmen ä framkallad. Idag säges det att varje dag läggs det upp miljoner bilder på sociala medier. Det tas med andra ord otroliga mängder med bilder, det var inte möjligt innan det digitala. Är bilderna bättre idag än tidigare? Nej!

Kvantitet har inte någon som helst koppling till vare sig kreativitet eller kvalitet. Det finns som jag ser det en gräns där obegränsade resurser inte tillför något annat än just högre kostnader. Faktum är att filmer som håller i längden och är mest kreativa och håller högst kvalitet, de är det på grund av andra orsaker, inte en enorm budget. I slutänden är det ju trots allt människan som skapar och det är där idéer, tankar och lösningar har sin kärna. 

Digitalt är inte altid nyskapande

Erik Johansson som är en bildskapare  kan vara ett exempel på en modern skapare, han är Sveriges och vår tids Salvadore Dali kanske man kan kalla honom. Är hans bilder bättre än Salvadore Dalis bilder, är hans bilder mer spännande, är de nydanande? Nej! De är nya och visst är det  bra och fint gjorda, men inte bättre eller mer kreativa. Han har tagit bildskapande med utgångspunkt i fotografi till nya höjder, men inte alls på något sätt nydanande. Redan Jerry Uelsmann gjorde precis samma sak för länge sedan, men med vanlig film, så det är inte ens nytt. Det är det digitala arbetets variant på en sedan länge introducerad tanke och metod. I ljuset av dessa så framstår inte Erik Johansson arbete så udda och banbrytande, det skall dock inte förringas på något sätt. Hantverket är idag något annat än vad det var innan det digitala slog genom på bred front.

Vad vill jag ha sagt med detta?

Nu börjar vi närma oss det som var tanken med denna text. Begränsningar skapar kreativitet, och jag tänker då i detta fallet på fotografi och skapande! Jag tror att i vissa fall så är det definitivt ett otroligt hjälpmedel med digital fotografi och digital bearbetning.  

Kliv ur komfortzonen

Att tvingas in i situationer som inte kan utföras av vana, eller som hjälpmedel inte kan lösa enkelt skapar kreativa lösningar. Wim Wenders sa i sin intervju: En stram och begränsad budget gör att man tvingas till kreativa lösningar”. Detta är något som många andra sagt, se exempelvis på många filmer, de är fyllda av påkostade animeringar, rekvisita upp till öronen, men handling och story blir ju inte altid bättre av det. Kanske rent av tvärt om, en överdriven budget kanske skapar tryck att det skall ge klirr i kassan, då går man på gamla beprövade metoder och lösningar sedan tidigare. Det kan ju även vara så att man kanske rent av döljer en dålig story med en massa dyra påkostade effekter.

Några exempel på situationer

Att ta med sig en kamera med endast en rulle film (12 bilder) kan medföra att de bilder man tar sannolikt övervägs mer och noggrannare än om jag haft en mobilkamera med mig. Har man endast 12 bilder så slösar man inte i onödan. Det kan ju i och för sig bli lite förlamande också.  Tänker man att det hela tiden kommer bättre bilder och möjligheter runt hörnet, att man måste hushålla med exponeringarna, ja då blir ju inte några bilder tagna alls. 

Ett annat exempel inom fotografi som jag insett fungerar är att lämna det bekväma hemma, ta inte med det. Jag har förutsatt mig att ta mer och fler bilder med storformatskameran, att då ta med den betydligt smidigare Hasselblads kameran leder ofta till att storformatskameran blir liggande kvar i bilen, i väskan eller där jag lade den från första början. Det är lite mer jobb och lite besvärligare att fotografera med en stor kamera. Ger man den dock tid så kan det ge helt makalösa bilder. 

En annan effekt som det har att lämna det bekväma, det flexibla det man är van vid hemma, det gör att man tvingas tänka om. Nu har jag detta, hur skall jag lösa det med dessa tillbehör. Kanske inte alltid en bra lösning, men definitivt en nya lösning. 

Så jag är övertygad om att  begränsade resurser tvingar fram nya lösningar. Är detta kanske rent av den väg vi måste gå för att lösa våra klimatproblem? Förbjud tillverkarna av bilar, plan med mera att tillverka fler fordon som drivs av fossilt bränsle. Det skulle garanterat ge effekt.